TOPP 5: Historiens häftigaste rymdexpeditioner Nummer fem på listan är historien om hur världens första rymdpromenad slutade med att astronauten blev ett ballongdjur. På listan finns det dock fyra som är ännu vansinnigare ...
Sju misslyckade naturvårdsinsatser kostade samhället miljarder Tjugofyra kaniner blev ett av de största hoten mot Australiens natur, en stor rovfisk slog ut alla andra arter i Victoriasjön, och en Shakespeare-fantast fyllde New York med fåglar från författarens verk.
Mahatma Gandhi snuvades på fredspriset Flera av 1900-talets främsta fysiker, författare och fredskämpar fick aldrig Nobelpriset. Den största skandalen var dock att ignorera Mahatma Gandhi.
Nobelpriset: De tio mest förbisedda kandidaterna Historien innehåller många exempel på att även stora män och kvinnor kan bli förbisedda. Vi presenterar de tio mest förbisedda kandidaterna till Nobelpriset.
Grönländska mumier visar spår av hjärtsjukdom Datortomografi av 500 år gamla inuitmumier betyder att forskarna kanske måste omvärdera synen på en av världens främsta dödsorsaker.
Kirurg dödade tre personer under en och samma operation Kirurgen Robert Liston blev känd som ”den snabbaste kniven i West End", eftersom han kunde amputera ett ben på mindre än tre minuter. Listons snabba kniv var dock inte helt ofarlig – under en benamputation åkte ett par testiklar med av bara farten.
Hundra år sedan: Spanska sjukan krävde femtio miljoner liv På ett regemente i USA börjar en grupp soldater plötsligt blöda ur munnen och öronen. Läkarna fruktar att medeltidens pest kommit tillbaka, men året därpå har 50 miljoner dött av århundradets värsta farsot: Spanska sjukan.
Hjältemodig engelsman trotsade aggressiv pestepidemi När pesten bryter ut i Newcastle år 1636 vandrar skrivaren Ralph Tailor outtröttligt runt i pestens stad och skriver ner de sjukas sista önskningar.
Vem gav namn åt dinosaurierna? Varför fick dinosauriearterna så märkliga namn som Triceratops och Diplodocus?
Upplev medeltidens mest fruktade man på nära håll När väl den maskerade läkaren klev in i huset var hoppet i stort sett ute.
Här är historiens om din fantastiska hjärna Hjärnan var ett mysterium för forskare och filosofer i årtusenden – tills en vetenskapsman började dissekera en groda i sitt laboratorium.
Dagböcker avslöjar Einsteins rasistiska fördomar Avslöjandet har vållat debatt om huruvida historiska personer kan ”dömas" utifrån dagens moral.
Vad vet du om kärnenergins historia? Testa vad du vet om kärnenergi – och skicka en utmaning till en kompis.
Så lärde vi oss läsa vädret Från observationer till datormodeller: människan har alltid varit starkt beroende av vädret, och behovet av att kunna förutsäga vädergudarnas nästa drag har alltid funnits.
Quiz: 5 vassa om skottår 2012 är ett skottår. Testa vad du vet om vad det är som ger februari en extra dag.
Tio märkliga sällskapsdjur Elisabeth I höll marsvin, den franske generalen Lafayette hade en alligator i Vita husets badkar och Henrik III fick en elefant i present av den franske kungen. Läs om 10 exotiska sällskapsdjur genom tiderna.
Digerdöden spreds under blöta somrar Tyska forskare har kommit fram till att klimatet sannolikt spelade en väsentlig roll, när pesten utrotade ungefär en tredjedel av Europas befolkning på 1300-talet.
Vilken tideräkning använde man före Kristi födelse? Enligt vilket system daterade romarna och grekerna sina år?
Läkaren var seriemördare En brittisk historiker har lagt fram skrämmande bevis för att mord på en mängd gravida kvinnor beredde vägen för några av förlossningskonstens viktigaste framsteg.
Aspirin dödade sjuka amerikaner Efter första världskriget krävde en influensaepidemi, spanska sjukan, över 50 miljoner dödsoffer världen över.
Tidmätning före år 0 Stenpelare var stora ur. Obelisker var mer än bara prydnader – de visade även tiden. Dessutom fick egyptierna den banbrytande idén att dygnet börjar vid midnatt.
Tidmätning i modern tid Urmakaren Franz Anton Ketterer (1676–1750) från den sydtyska byn Schönwald fick omkring år 1730 en rolig idé.
Trollkarlar grundade den moderna vetenskapen I över 2000 år satt alkemisterna och kokade, indunstade och löste upp allt från blod och urin till ägg och kvicksilver. Drömmen om guld och evigt liv förblev en dröm, men de upptäckte flera grundämnen och lade grunden till kemin och medicinen.
1800-talets medicinska revolution Under flera hundra år byggde den europeiska läkarvetenskapen på den gamla grekiska teorin att sjukdomar uppstod på grund av obalans mellan de fyra kroppsvätskorna – blod, slem samt svart och gul galla. Kunskapen om olika sjukdomar var mycket begränsad och åderlåtning var en av de vanligaste behandlingsmetoderna. Först på 1700-talet trädde en ny generation vetgiriga läkare fram. De förkastade antikens teorier och skaffade sig kunskap genom egen erfarenhet. På 1800-talet ledde detta nya tankesätt bland läkarna till en revolution inom vetenskapen.
