Kan man lita på ansiktsrekonstruktioner? Det blir allt vanligare att återskapa döda historiska personers ansikte, men hur precisa är resultaten?
Därför dog så många människor av pesten Flera ogynnsamma förhållanden gjorde européerna extra utsatta för den livsfarliga pestbakterien.
Ovanlig skanningsteknik avslöjar underjordisk kyrka Genom att använda sig av kosmiska partiklar har en rysk forskargrupp undersökt en mystisk, fredad struktur.
Världens första sinnessjukhus var ett folknöje När de entusiastiska åskådarna vandrade från cell till cell fick de bevittna en obetalbar freakshow: en utställning av nakna människor med rakad hjässa som förlorat förståndet och låg fjättrade på iskalla golv som djur i bur.
Våra stenåldersförfäder hade sex med allt på två ben Ny forskning på människans gener visar att många av oss uppvisar DNA-spår av flera utdöda, tidigare okända människoarter.
TOPP 5: Historiens häftigaste rymdexpeditioner Nummer fem på listan är historien om hur världens första rymdpromenad slutade med att astronauten blev ett ballongdjur. På listan finns det dock fyra som är ännu vansinnigare ...
Kirurg dödade tre personer under en och samma operation Kirurgen Robert Liston blev känd som ”den snabbaste kniven i West End", eftersom han kunde amputera ett ben på mindre än tre minuter. Listons snabba kniv var dock inte helt ofarlig – under en benamputation åkte ett par testiklar med av bara farten.
Armé av apor skulle göra Sovjetunionen oövervinnelig Sovjetunionens ledare försökte i åratal betvinga naturen. I bästa fall var försöken harmlösa, men flera av dem orsakade naturkatastrofer och hungersnöd.
Skörbjugg var farligare än fiendens kulor Krig och skeppsbrott var långtifrån det mest riskfyllda för sjömännen på segelfartygens tid. Bristsjukdomen skörbjugg var den största faran på havet
Döden kom med dricksvattnet: Kolera härjade i London En olidlig stank av avföring förpestar London under 1800-talets mitt. Antalet invånare i världens största stad har passerat två miljoner, och sanitetssystemen har kollapsat för länge sedan. Endast en ambitiös ingenjörsbedrift kan rädda London från att dränkas av sin egen framgång.
Här började den globala uppvärmningen Ny rapport kommer med överraskande nyheter om en av historiens största klimatkriser.
Hundra år sedan: Spanska sjukan krävde femtio miljoner liv På ett regemente i USA börjar en grupp soldater plötsligt blöda ur munnen och öronen. Läkarna fruktar att medeltidens pest kommit tillbaka, men året därpå har 50 miljoner dött av århundradets värsta farsot: Spanska sjukan.
Bedövningens historia: Från koka till opium Vilket var det första bedövningsmedlet, och när uppfann man morfin? Se vår tidslinje över bedövningsmedel här.
Avföring och hårtestar skriver om historien Dna-detektiver har återskapat en forntidsmänniska från Grönland och avslöjat att Nordamerika var befolkat 1000 år tidigare än vad man hittills antagit.
Livsfarlig läkekonst var vansinne Mumiepulver mot magsår, maskägg mot övervikt och heroin mot hosta. Bara fantasin satte gränser när läkare och kvacksalvare grep sig an sjukdomar och diverse krämpor.
Einstein: Geniala citat om livet Tro, vetenskap och auktoriteter – geniet Albert Einstein uttalade sig om sina livserfarenheter i många sammanhang. VÄRLDENS HISTORIA har sammanställt några av citaten och gjort en "intervju" med Einstein om vad han lärt sig av livet.
Quiz: Måttenheter När gick vi över till metersystemet, och vad kallade romarna avståndet 2000 steg? Testa vad du vet om måttenheter och tävla med en vän i allmänbildning.
Blixtsnabb skanner läser av mynt En skanner som utvecklats för att hitta fel i flygplansmotorer har visat sig vara en skänk från ovan. I rekordfart kan maskinen ”gallra” arkeologiska föremål.
Därför delades jorden in i tidszoner Före år 1884 var jorden inte indelad i tidszoner, och alla bestämde själva tiden i sitt område. Det gav upphov till en hel del förvirring, men då fick en påstridig kanadensare en idé.
Vad vet du om kärnenergins historia? Testa vad du vet om kärnenergi – och skicka en utmaning till en kompis.
Så lärde vi oss läsa vädret Från observationer till datormodeller: människan har alltid varit starkt beroende av vädret, och behovet av att kunna förutsäga vädergudarnas nästa drag har alltid funnits.
Quiz: 5 vassa om skottår 2012 är ett skottår. Testa vad du vet om vad det är som ger februari en extra dag.
Tio märkliga sällskapsdjur Elisabeth I höll marsvin, den franske generalen Lafayette hade en alligator i Vita husets badkar och Henrik III fick en elefant i present av den franske kungen. Läs om 10 exotiska sällskapsdjur genom tiderna.
Digerdöden spreds under blöta somrar Tyska forskare har kommit fram till att klimatet sannolikt spelade en väsentlig roll, när pesten utrotade ungefär en tredjedel av Europas befolkning på 1300-talet.
Vilken tideräkning använde man före Kristi födelse? Enligt vilket system daterade romarna och grekerna sina år?
Läkaren var seriemördare En brittisk historiker har lagt fram skrämmande bevis för att mord på en mängd gravida kvinnor beredde vägen för några av förlossningskonstens viktigaste framsteg.
Aspirin dödade sjuka amerikaner Efter första världskriget krävde en influensaepidemi, spanska sjukan, över 50 miljoner dödsoffer världen över.
Tidmätning före år 0 Stenpelare var stora ur. Obelisker var mer än bara prydnader – de visade även tiden. Dessutom fick egyptierna den banbrytande idén att dygnet börjar vid midnatt.
Tidmätning i modern tid Urmakaren Franz Anton Ketterer (1676–1750) från den sydtyska byn Schönwald fick omkring år 1730 en rolig idé.
Trollkarlar grundade den moderna vetenskapen I över 2000 år satt alkemisterna och kokade, indunstade och löste upp allt från blod och urin till ägg och kvicksilver. Drömmen om guld och evigt liv förblev en dröm, men de upptäckte flera grundämnen och lade grunden till kemin och medicinen.
1800-talets medicinska revolution Under flera hundra år byggde den europeiska läkarvetenskapen på den gamla grekiska teorin att sjukdomar uppstod på grund av obalans mellan de fyra kroppsvätskorna – blod, slem samt svart och gul galla. Kunskapen om olika sjukdomar var mycket begränsad och åderlåtning var en av de vanligaste behandlingsmetoderna. Först på 1700-talet trädde en ny generation vetgiriga läkare fram. De förkastade antikens teorier och skaffade sig kunskap genom egen erfarenhet. På 1800-talet ledde detta nya tankesätt bland läkarna till en revolution inom vetenskapen.
