Den nederländske naturforskaren Anton van Leeuwenhoek (1632–1723) gjorde den 9 oktober 1676 en banbrytande upptäckt. I flera år hade han arbetat med primitiva mikroskop, och nu kunde han – som den första människan i historien – med egna ögon iaktta ett antal ”smådjur” – senare kända som bakterier.
Anton van Leeuwenhoek beskrev sina observationer i ett antal brev till den brittiska vetenskapsakademin Royal Society, som utropade honom till den ledande auktoriteten på området. I ett slag blev Anton van Leeuwenhoek därmed ”mikrobiologins fader”.
VIDEO: Se mer om Anton van Leeuwenhoeks upptäckt
Romare varnade för ”små varelser”
Anton van Leeuwenhoek var visserligen den första personen som observerade och beskrev bakterier, men han var långt ifrån den förste som var medveten om de mikroskopiska varelsernas existens.
Redan under antiken resonerade kloka tänkare sig fram till förekomsten av mikroorganismer. En av dessa tänkare var den romerske vetenskapsmannen Marcus Terentius Varro (116–27 f.Kr.). Han varnade romarna för att bosätta sig nära träsk och våtområden:
”För där frodas små varelser, som inte är synliga för ögat, men som flyger genom luften och tar sig in i kroppen genom munnen och näsan och orsakar allvarliga sjukdomar.”
De tog upp kampen mot bakterierna
Ferdinand Cohn
Levde: 1828–1898
Nationalitet: Tysk
Den tyske botanisten betraktades som en av sin tids främsta bakteriologer och var en av de första som studerade bakterier systematiskt.
Cohn utvecklade ett system för att arrangera bakterier efter släkten och arter – och på så sätt gjorde han det lättare för andra att studera bakterier utifrån en mer vetenskaplig grundval. Hans metod för klassificering av bakterier tillämpas än i dag.
Robert Koch
Levde: 1843–1910
Nationalitet: Tysk
Robert Koch var den förste som isolerade mjältbrandsbakterien och studerade dess livscykel – och därmed blev han även den förste som dokumenterade ett orsakssamband mellan en bakterie och en sjukdom.
Koch bidrog även till förståelsen av bakteriers roll för bland annat tuberkulos, kolera och boskapspest, och hans forskning lade grunden till dagens patologi (sjukdomslära). Koch tilldelades 1905 Nobelpriset i medicin för sitt arbete.
Louis Pasteur
Levde: 1822–1895
Nationalitet: Fransk
Den franske kemisten och biologen utvecklade många av mikrobiologins grundläggande tekniker och hade en praktisk inställning till sin forskning: Kunskap skulle kunna omsättas till botemedel, vaccin och lösningar på problem.
Pasteur utnyttjade sin forskning bland annat för att hjälpa vinodlare att bekämpa bakterier samt för att ta fram vaccin mot mjältbrand och rabies. Han gav även upphov till pastörisering – en värmebehandling som kan oskadliggöra sjukdomsframkallande mikroorganismer.
Bakterier utforskades på 1800-talet
Den moderna förståelsen av bakterier uppkom först under 1800-talet, då ett flertal forskare studerade de mikroskopiska organismerna.
Bland pionjärerna var fransmannen Louis Pasteur och tysken Robert Koch, som genom sitt arbete dokumenterade bland annat att mikroorganismer kan orsaka infektionssjukdomar. Denna insikt ledde till bland annat utvecklingen av vaccin mot fruktade sjukdomar som rabies, mjältbrand och tuberkulos.