Dinosauriernas namn är bara latinska eller grekiska ord som beskriver deras utseende, beteende, fyndplats eller annan karaktäristisk information.
Det hela började när den brittiske vetenskapsmannen Richard Owen namngav själva arten Dinosauria år 1842.
Namnet bildade han av de grekiska orden deinos och sauros, som betyder fruktansvärd respektive ödla. Det skrämmande med det nyupptäckta ödlesläktet var storleken.
Amerikaner namngav på en höft
Nu började jakten på dinosaurier. Paleontologer kunde efter eget huvud döpa alla fynd så länge de använde kombinationer av grekiska eller latinska ord.
Amerikanerna Othniel Charles Marsh och Edward Drinker Cope var ledande.
År 1900 hade de döpt 40 procent av de 359 dinosaurier som upptäckts. Endast 32 av namnen används än i dag.
Othniel Marsh (t.v.) avslöjade att Edward Cope (t.h.) hade satt ihop ett dinosaurieskelett på fel sätt. Som hämnd såg Cope till att Marsh petades från alla statligt finansierade utgrävningar.
Tyrannosaurus rex upptäcktes två gånger
Det har visat sig att Marshs och Copes många benfynd tillhörde mycket färre olika arter än de själva trodde.
Paleontologen H.F. Osborn lyckades ge en stor skräcködla två olika namn. Den första uppsättningen ben kallade han år 1905 Dynamosaurus imperiosus (kraftfull, kejserlig ödla).
Året därpå gav han ett annat fynd namnet Tyrannosaurus rex (kungatyrannödla). Han hann dock upptäcka felet och valde det senare namnet.
I brittiska satirer framställdes Othniel Marsh som direktör för en förhistorisk cirkustrupp.
Dinosauriekriget
Två amerikaner tävlade åren 1873 till 1892 om att döpa flest dinosaurier. De använde sig av spionage, mutor och smutskastning för att motarbeta varandra.
Förstenade dinosaurieben var dock välkända även i det gamla Kina, där de ansågs vara kvarlevor av drakar.
Läs hela historien om när man hittade den första dinosaurien här