Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Nyårsraketen: Här är historien bakom knallen

Smattrande krut var ursprungligen ett sätt att skydda sig mot olyckor under det nya året. När kinesernas fyrverkeri kombinerades med europeisk vetenskap föddes fest-raketer som lyser upp himlen i alla regnbågens färger.

Getty Images/All Over Press

Fakta

Historiens största fyrverkeriolycka inträffade den 13 maj 2000 i den nederländska staden Enschede.

En brand i fyrverkeriimportören SE Fireworks depå utlöste en serie explosioner som förstörde stadsdelen Roombeek.

Kraften i de största explosionerna motsvarade fem ton trotyl. 23 personer omkom, 400 hus blev totalförstörda och 1 500 andra fick skador.

En liknande olycka i en pyroteknisk fabrik utanför Kungsbacka kostade nio personer livet år 1970.

Världens hittills största fyrverkeri­pjäs steg mot skyn den 13 oktober 2010.

Den portugisiska fyrverkeri­föreningen avfyrade bjässen som vägde 13,4 kg och exploderade på nästan 100 meters höjd. Vanliga raketer brukar väga mindre än 100 g.

Nyårsfirande och fyrverkerier hör ihop i större delen av världen.

Men nordeuropéerna skiljer sig från de flesta andra genom att inte överlåta den farliga hanteringen till professionella – och nyktra – fyrverkare.

I Norge är det dock, sedan 2009, förbjudet för privatpersoner att skjuta upp raketer.

Koksalt ger gula blixtar

Stjärnorna är insmorda i metallsalter som bestämmer vilken färg stjärnorna får. Gul färg får man av natriumklorid – alltså vanligt koksalt.

  • Blå: Koppar
  • Grön: Barium
  • Gul: Natrium
  • Vit: Magnesium
  • Orange: Kalcium
  • Röd: Strontium
  • Violett: Kalium

1. Stubinen antänds

Raketens stubin är gjord av hampa, bomull eller papper med kaliumnitrat – även kallat kalisalpeter. Den brinner med jämn hastighet och blåses inte ut av vinden.

Birgitte Matthiesen

2. Svartkrut skickar upp raketen

Stubinen antänder svartkrut som liknar det som användes i kanoner och musköter fram till 1800-talets slut – en blandning av salpeter, träkol och svavel. När krutet brinner bildas gas, och när gasen pressas ut genom hålet i pappershöljets botten lyfter raketen och stiger till väders.

Birgitte Matthiesen

3. Stubinen fortsätter att brinna

Medan raketen far uppåt med hög hastighet fortsätter stubinen att brinna genom krutladd­ningen och genom en isolerande lerskiva.

Birgitte Matthiesen

4. Raketen exploderar

Stubinen brinner in till ytterligare en krutladdning som antänder de så kallade stjärnorna och slungar ut dem åt alla håll.

5. Stjärnor på himlen

De brinnande stjärnorna flyger ut och lämnar efter sig färgglada spår över natthimlen. I många raketer består stjärnorna av vanliga ärter som rullats i en blandning av krut och metallsalter.

Birgitte Matthiesen

Fyrverkeri på största allvar

200 f.Kr.: Exploderande bambu skrämmer onda andar

Kineserna börjar använda en tidig form av fyrverkerier.

De har upptäckt att när bambu brinner, utvidgas luften inuti stammen och den exploderar med en knall.

Ljudet antas skrämma bort onda andar, och snart antänds bambu i samband med alla stora ceremonier, bl.a. nyårsfirandet.

600-talet: Krut smäller högre

Den kinesiske alkemisten Li Tian försöker få fram ett elixir som ger evigt liv, men när han blandar salpeter, svavel och träkol uppfinner han krutet i stället.

När det nya ämnet antänds låter det ännu mer än bambu och sprider samtidigt ett regn av gnistor.

Snart har krutet ersatt bambun och alla, från bönder till kejsaren, tar varje tillfälle i akt att få bränna av fyrverkerier.

Såväl militära segrar som bröllop och årets högtider firas med kraftiga smällar. Ljudet är det viktigaste.

Sedan kineserna uppfunnit krutet blev fyrverkerier tillgängliga för alla.

© The Art Archive

1295:Marco Polo har med sig ”kineser” hem

Venetianaren Marco Polo får ofta äran för att ha hämtat krutet från Kina.

Men redan 1267 skriver munken Roger Bacon i sin bok Opus Majus om ett salpeterbaserat ämne som lyser och väsnas.

Men oavsett vem som fört det explosiva ämnet till Europa börjar européerna genast fundera över hur det skulle kunna användas i krig.

1400-talet: Pangstart för italienska fester

Smällare och gnistrande bloss blir en oumbärlig del av de rikas fester.

Fyrverkarna i Florens anses vara Europas skickligaste; de skapar mästerverk som exploderar i lysande gula och orange kaskader.

Stora festligheter firades alltid med fyrverkeri i Florens.

© Bridgeman Images

1830-talet: Himlen får färg

De italienska pyroteknikerna utökar färgskalan i fyrverkerierna.

Efter framsteg inom kemin kan man tillverka raketer som lyser i röda, gröna och blå nyanser.

Italienarna upptäcker också att de kan få de färgglada raketerna att lysa ännu starkare med temperaturreglerande ämnen.

Läs också:

Medicin

Bedövningens historia: Från koka till opium

3 minuter
tänder arkeologi arkiv
Vetenskap

Arkeologernas nya superverktyg: tänder

2 minuter
Kultur

Onda andar fördrevs med utsliten sko

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj