Fakta
Historiens största fyrverkeriolycka inträffade den 13 maj 2000 i den nederländska staden Enschede.
En brand i fyrverkeriimportören SE Fireworks depå utlöste en serie explosioner som förstörde stadsdelen Roombeek.
Kraften i de största explosionerna motsvarade fem ton trotyl. 23 personer omkom, 400 hus blev totalförstörda och 1 500 andra fick skador.
En liknande olycka i en pyroteknisk fabrik utanför Kungsbacka kostade nio personer livet år 1970.
Världens hittills största fyrverkeripjäs steg mot skyn den 13 oktober 2010.
Den portugisiska fyrverkeriföreningen avfyrade bjässen som vägde 13,4 kg och exploderade på nästan 100 meters höjd. Vanliga raketer brukar väga mindre än 100 g.
Nyårsfirande och fyrverkerier hör ihop i större delen av världen.
Men nordeuropéerna skiljer sig från de flesta andra genom att inte överlåta den farliga hanteringen till professionella – och nyktra – fyrverkare.
I Norge är det dock, sedan 2009, förbjudet för privatpersoner att skjuta upp raketer.
Koksalt ger gula blixtar
Stjärnorna är insmorda i metallsalter som bestämmer vilken färg stjärnorna får. Gul färg får man av natriumklorid – alltså vanligt koksalt.
- Blå: Koppar
- Grön: Barium
- Gul: Natrium
- Vit: Magnesium
- Orange: Kalcium
- Röd: Strontium
- Violett: Kalium
Klicka på bilden och se hur raketen skjuter igång det nya året
Fyrverkeri på största allvar
200 f.Kr.: Exploderande bambu skrämmer onda andar
Kineserna börjar använda en tidig form av fyrverkerier.
De har upptäckt att när bambu brinner, utvidgas luften inuti stammen och den exploderar med en knall.
Ljudet antas skrämma bort onda andar, och snart antänds bambu i samband med alla stora ceremonier, bl.a. nyårsfirandet.
600-talet: Krut smäller högre
Den kinesiske alkemisten Li Tian försöker få fram ett elixir som ger evigt liv, men när han blandar salpeter, svavel och träkol uppfinner han krutet i stället.
När det nya ämnet antänds låter det ännu mer än bambu och sprider samtidigt ett regn av gnistor.
Snart har krutet ersatt bambun och alla, från bönder till kejsaren, tar varje tillfälle i akt att få bränna av fyrverkerier.
Såväl militära segrar som bröllop och årets högtider firas med kraftiga smällar. Ljudet är det viktigaste.
Sedan kineserna uppfunnit krutet blev fyrverkerier tillgängliga för alla.
© The Art Archive1295: Marco Polo har med sig ”kineser” hem
Venetianaren Marco Polo får ofta äran för att ha hämtat krutet från Kina.
Men redan 1267 skriver munken Roger Bacon i sin bok Opus Majus om ett salpeterbaserat ämne som lyser och väsnas.
Men oavsett vem som fört det explosiva ämnet till Europa börjar européerna genast fundera över hur det skulle kunna användas i krig.
1400-talet: Pangstart för italienska fester
Smällare och gnistrande bloss blir en oumbärlig del av de rikas fester.
Fyrverkarna i Florens anses vara Europas skickligaste; de skapar mästerverk som exploderar i lysande gula och orange kaskader.
Stora festligheter firades alltid med fyrverkeri i Florens.
© Bridgeman Images1830-talet: Himlen får färg
De italienska pyroteknikerna utökar färgskalan i fyrverkerierna.
Efter framsteg inom kemin kan man tillverka raketer som lyser i röda, gröna och blå nyanser.
Italienarna upptäcker också att de kan få de färgglada raketerna att lysa ännu starkare med temperaturreglerande ämnen.
Läs mer
Simon Werrett: Fireworks - Pyrotechnic Arts and Sciences in European History. University of Chicago Press, 2010.
