Ny studie slår fast nollans ålder

En kol 14-datering av ett matematiskt manuskript visar att fröet till ett av matematikens största ögonblick såddes redan på 200-talet.

Man tror att manuskriptet från Bakhshali har använts som en handledning till handlare längs Sidenvägen.

© Courtesy of Bodleian Libraries/ University of Oxford

Sedan 1902 har ett gammalt manuskript legat i biblioteket vid University of Oxford.

Manuskriptet består av 70 sidor av björknäver.

Det var emellertid inte det som väckte forskarnas nyfikenhet, när det år 1881 hittades i byn Bakhshali, som ligger i dagens Pakistan.

Nej, det var de många hundra nollor, som är utspridda över den gamla barken.

Med hjälp av kol 14-datering har forskarna nu lyckats slå fast att manuskriptet härrör från 200-talet.

Nollan var en prick

År 628 chockade indiern Brahmagupta dåtidens matematiker, när han introducerade nollan som en egen siffra.

Den nya siffran revolutionerade matematiken – men nollans historia är mycket mer komplicerad än så. Den existerade nämligen även före Brahmaguptas tid – fast i en annan form:

I manuskriptet från Bakhshali är nollorna små prickar, som fungerar som platshållare, som används för att skapa stora tal som 101 och 102.

”Nu vet vi att matematiken på den indiska subkontinenten var synnerligen välutvecklad mycket tidigt”, säger Marcus du Sautoy, professor i matematik vid University of Oxford.

Stort ögonblick

Liknande markörer användes av flera gamla kulturer, bland annat maya och babylonierna. Det är emellertid nollorna i Bakshali-manuskriptet som sedermera utvecklades till den nolla som vi känner i dag, säger Marcus du Sautoy:

”Dessa prickar är de frön, som några hundra år senare växte sig så stora att de blev till siffran noll och gav upphov till ett av de största ögonblicken i matematikens historia.”