År 1876 fick den Skottlandsfödde kanadensaren Sandford Fleming idén till tidszonerna efter att ha kommit för sent till tåget.
Dittills hade regionerna själva bestämt tiden i sitt område – vilket orsakade stor förvirring.
Sandford Flemings lösning på problemet var att dela in jorden i 24 tidszoner. Han presenterade idén för Kanadas generalguvernör, som sände förslaget vidare till världens regeringar.
Starkast stöd fick Fleming av den ryske tsaren, som hade problem med tiden i sitt väldiga rike. Han kallade till en internationell konferens i Venedig 1881, men deltagarna lyckades inte komma överens.
Inte förrän vid ett möte i Washington år 1884 godkändes Flemings förslag av 25 nationer.
Samtidigt beslöt man att tidszonerna inte var definitiva utan kunde anpassas till de olika ländernas behov.