Forskare med iskärna

När borrade forskare upp den första iskärnan?

Åren 1840–1841 borrade en geolog ett antal hål i isen i Schweiziska alperna. Hans borrning blev startskottet till en ny forskningsgren, som låter oss se miljoner år bakåt i tiden.

Åren 1840–1841 borrade en geolog ett antal hål i isen i Schweiziska alperna. Hans borrning blev startskottet till en ny forskningsgren, som låter oss se miljoner år bakåt i tiden.

Dargaud

Den första person som borrade i is av vetenskapliga skäl var den schweizisk-amerikanske geologen Louis Agassiz. Han genomförde åren 1840–1841 ett antal borrningar på en glaciär i Alperna för att dokumentera att isen rörde sig nedför berget.

Forskare med iskärna

Genom att analysera iskärnor kan forskarna öppna ett fönster till forntiden.

© Dargaud

Hypotesen att glaciärer kan röra sig var ny och kontroversiell, och Agassiz borrade ett antal djupa hål i isen, som han sedan placerade stolpar i.

När han året därpå kom tillbaka kunde han se att stolparna hade flyttat sig – vilket bevisade att glaciären hade förflyttat sig. Borrandet utfördes för hand och nådde 60 meter ner i isen.

Dansk utvecklade modern analysmetod

Drygt hundra år senare gjorde den danske klimatologen Willi Dansgaard en upptäckt: Uppborrade iskärnor kunde användas för att studera forntidens klimat. Dansgaard kom under 1950-talet fram till att mätningar av vissa syre- och väteisotoper – som fångats i isen – avslöjade hur klimatet hade sett ut tidigare.

Prov av iskärna

Isens många lager ruvar på kunskap om forntidens klimat.

© CSIRO

Det kan iskärnorna berätta

Analyser av iskärnor kan ge forskarna mängder av viktig information. Med hjälp av kärnorna kan man bland annat rekonstruera temperaturen för flera hundratusen år sedan.

Med sina nya kunskaper utförde Willi Dansgaard en lång rad iskärneborrningar på den grönländska inlandsisen. Den djupaste borrning som någonsin gjorts genomfördes 1998 i Antarktis i ett samarbete mellan USA, Ryssland och Frankrike och nådde 3 623 meters djup.