Skörbjugg var farligare än fiendens kulor Krig och skeppsbrott var långtifrån det mest riskfyllda för sjömännen på segelfartygens tid. Bristsjukdomen skörbjugg var den största faran på havet
Hundra år sedan: Spanska sjukan krävde femtio miljoner liv På ett regemente i USA börjar en grupp soldater plötsligt blöda ur munnen och öronen. Läkarna fruktar att medeltidens pest kommit tillbaka, men året därpå har 50 miljoner dött av århundradets värsta farsot: Spanska sjukan.
Upplev medeltidens mest fruktade man på nära håll När väl den maskerade läkaren klev in i huset var hoppet i stort sett ute.
Lustgas kontra eter: Tandläkare i bitter fejd Horace Wells upptäckte lustgasens bedövande effekt av en tillfällighet. Han var nära att bli berömd men efter ett misslyckat försök utmanades han av en före detta kollega.
Fruktansvärd sjukdom drabbade England Inemot tusen människor dör av smittkoppor varje dag på 1700-talet. En engelsk läkare bestämmer sig för att hitta ett botemedel, men för att testa det måste han smitta en frisk åttaåring med sjukdomen.
De fem kallblodigaste kvacksalvarna När en manlig patient klagade över problem med impotens väcktes läkaren John R. Brinkleys uppfinningsrikedom. ”Getens sexuella styrka måste kunna överföras till människor", tänkte han. Han hade fel.
Överblick: 10000 år med cannabis Innan hampaväxten godkändes inom läkemedelsindustrin smyckade den stenålderskeramik och gjorde Napoleons soldater höga.
Livsfarlig läkekonst gjorde mer skada än nytta Heroin mot hosta, maskägg mot övervikt och mumiepulver mot magsår – det har inte varit fel på fantasin när läkare och kvacksalvare försökt bota sjukdomar och besvär.
Tidig kirurgi – brutal och livsfarlig Innan narkos och rena sjukhusmiljöer revolutionerade läkekonsten var kirurgi en brutal verksamhet. Vi följer kirurgernas blodiga spår ...
Kirurgi – livsfarligt och utan bedövning Innan narkos och rena sjukhusmiljöer revolutionerade läkekonsten på 1800-talet var kirurgi en brutal och blodig verksamhet. Ändå har läkare i alla tider försökt skära i patienternas kroppar – ofta med dödliga följder.
Ve och fasa: Så födde man barn På 1600-talet kände nästan alla till en kvinna som dött under en förlossning. Då kom en läkare på att använda skedar.
Norsk läkare löste spetälskans gåta Människan har alltid fruktat spetälskan. De smittade placerades på öar, eftersom ingen vågade närma sig dem – tills en ung läkare kom ett botemedel på spåret år 1873.
Blodiga korståg satte fart på läkekonsten Tusentals korsfarare dödades och ännu fler sårades under medeltidens blodiga korståg till Mellanöstern. De kristna läkarna utkämpade en till synes hopplös kamp mot allt från svåra krigsskador till nya, okända sjukdomar. Trots detta kom korstågen att revolutionera den europeiska läkekonsten.
Tortyr, kedjor och prygel År 1377 var Bethlehem i London det första sinnessjukhuset i världen som tog emot psykiskt sjuka. Nakna och fjättrade i kedjor spärrades patienterna in i små celler där de kunde få sitta i åratal. Varje år vallfärdade tusentals personer för att titta på de intagna – det blev ett sant folknöje.
Orgasm skulle bota hysterikor Mellan 1880 och 1920 behandlade läkarna kvinnosjukdomen ”hysteri” på ett handfast sätt. Med specialutvecklade eldrivna apparater hjälpte de kvinnorna till sexuell tillfredsställelse. Det botade inte nödvändigtvis sjukdomen, men det hjälpte patienten ett tag.
Läkaren var seriemördare En brittisk historiker har lagt fram skrämmande bevis för att mord på en mängd gravida kvinnor beredde vägen för några av förlossningskonstens viktigaste framsteg.
Aspirin dödade sjuka amerikaner Efter första världskriget krävde en influensaepidemi, spanska sjukan, över 50 miljoner dödsoffer världen över.
Nazistläkare startade tvillingboom i Brasilien En argentinsk historiker hävdar att det är nazisten Josef Mengele som ligger bakom ett ovanligt högt antal tvillingfödslar i Brasilien.
1800-talets medicinska revolution Under flera hundra år byggde den europeiska läkarvetenskapen på den gamla grekiska teorin att sjukdomar uppstod på grund av obalans mellan de fyra kroppsvätskorna – blod, slem samt svart och gul galla. Kunskapen om olika sjukdomar var mycket begränsad och åderlåtning var en av de vanligaste behandlingsmetoderna. Först på 1700-talet trädde en ny generation vetgiriga läkare fram. De förkastade antikens teorier och skaffade sig kunskap genom egen erfarenhet. På 1800-talet ledde detta nya tankesätt bland läkarna till en revolution inom vetenskapen.
