Den amerikanske läkaren James Marion Sims (1813–83) framställs ofta som den moderna gynekologins fader.
Han specialiserade sig på sjukdomar i eller kopplade till kvinnors könsorgan – vilket var helt unikt på den tiden – och utvecklade flera instrument och behandlingar som gjorde livet mindre smärtsamt för 1800-talets kvinnor.
År 1855 öppnade han den första gynekologiska kliniken för kvinnor i New York.
Även om Sims betraktas som den förste gynekologen i modern mening visste läkare redan under forntiden att kvinnor kunde ha särskilda sjukdomar.
Det var emellertid i stort sett ingen som ägnade sig åt dessa åkommor förrän Sims på 1800-talet började uppmärksamma dem.
Det banbrytande arbetet gav Sims både välstånd och en hedersplats i medicinhistorien – men hans eftermäle har sedermera solkats.
Kvinnorna kom från slavägare
Sims hade nämligen skaffat sina kunskaper genom att utsätta otaliga svarta slavkvinnor för blodiga och smärtsamma operationer – utan bedövning och utan deras samtycke.
Kvinnorna kom från slavägare som ville försäkra sig om att deras slavar fortsatte att vara fertila. Sims betraktade svarta som en underlägsen ras och hade inga betänkligheter inför att testa nya tekniker på kvinnorna, som även var tvungna att arbeta för honom medan han experimenterade på dem.
En idealiserad bild från 1952, som visar hur Sims konsultationer gick till.
När Sims efter amerikanska inbördeskrigetbörjade praktisera i New York hade han inte längre några svarta slavar att experimentera på.
I stället kastade han sina blickar på en ny befolkningsgrupp – irländska immigranter. Dessa hade han inte heller några höga tankar om, och de utsattes för samma hårda behandling som de svarta kvinnorna.
Sims kritiserades redan i sin samtid, men det första riktiga slaget mot hans anseende kom 1976, då historikern G.J. Barker-Benfield gav ut en bok i vilken han kritiserade Sims ”extremt aktiva och äventyrliga tillvägagångssätt med kirurgiska ingrepp på kvinnornas könsorgan”.
Sedan dess har kritiken ökat, och statyer av Sims har avlägsnats från flera amerikanska städer – bland annat en i Central Park i New York.
Svarta amerikaner utsattes för medicinsk rasism
Syfilissmittade nekades behandling
År: 1932–72
Plats: Alabama
USA:s hälso- och sjukvårdsmyndigheter inledde 1932 ett experiment på 400 svarta män för att undersöka hur syfilis utvecklas utan behandling. Männen var inte medvetna om experimentet och trodde att de fick behandling. Experimentet pågick i 40 år, och många av männen dog av syfilis, trots att de troligen kunde ha botats.
Svarta utsattes för farlig svamp
År: 1951
Plats: Virginia
Det amerikanska försvaret utsatte 1951 ett okänt antal ovetande svarta medborgare för den sjukdomsframkallande svampen Aspergillus fumigatus, som kan orsaka infektioner i lungor, luftrör, bihålor och hörselgångar. Syftet var att undersöka hur mottagliga människor är för svampen i händelse av krigföring med kemiska vapen.
Städer bombades med myggor
År: 1956–58
Plats: Georgia och Florida
Under 1950-talet släppte amerikanska militära flygplan ut flera miljoner myggor över flera städer med svart befolkning för att undersöka om myggor kunde användas för kemisk krigföring. Officiellt var myggorna osmittade, men flera människor i samhällena drabbades av feber, medan ett fåtal dog. En hypotes är att myggorna smittats med gula febern.