Tjugofemåriga Denise Darvall såg aldrig den bil som körde mot rött och slungade henne genom luften. I nästa ögonblick låg hon på trottoaren med skallskador. Hon förklarades hjärndöd senare samma dag – den 2 december 1967 – på ett sjukhus i Kapstaden i Sydafrika.
Av en slump hade en kvinna som passerade olycksplatsen precis hälsat på sin make på sjukhuset. Mannen – Louis Washkansky – led av hjärtsvikt och var i akut behov av ett nytt hjärta. Samma kväll fick makarna Washkansky besked om att en 25-årig kvinnas familj precis hade donerat hennes hjärta, och att Louis Washkansky nu skulle kunna få genomgå historiens första transplantation av ett människohjärta.
James D. Hardy genomförde historiens första hjärttransplantation – fast med en apas hjärta.
Banbrytande kirurg utsattes för hat
Den amerikanske kirurgen James Hardy genomförde 1963 historiens första lungtransplantation och beslutade sig året därpå för att även transplantera det första hjärtat. Hardy hade emellertid inte tillgång till något människohjärta, så han opererade in ett hjärta från en schimpans i en döende patient. Hjärtat slog i en timme, men lade sedan av.
När nyheten om transplantationen kom ut gick det ett ramaskri genom forskarvärlden. Hardy blev utstött av sina kollegor och utsattes för hån och påhopp för att ha försökt förse en människa med ett aphjärta. Hardy drog sig tillbaka och överlät hjärtkirurgin till andra – såsom Christiaan Barnard, som tre år senare transplanterade det första människohjärtat.
”Det funkar!”
Operationen inleddes samma natt, och klockan 05.52 hördes kirurgen Christiaan Barnards rop – ”Det funkar!” – i operationssalen.
Efter operationen fick Louis Washkansky läkemedel som hämmade hans immunförsvar, så att kroppen inte skulle stöta bort det nya hjärtat.
Louis Washkansky hade cirka tio procents hjärtfunktion, när han 1967 fick ett nytt hjärta.
Dessvärre gjorde medicinen även att han blev mottaglig för infektioner, och arton dagar efter operationen avled Louis Washkansky av lunginflammation. Hjärtat hade emellertid hela tiden fungerat bra.
Under 1980-utvecklades nya läkemedel som gör att nya hjärtan inte stöts bort i samma omfattning och i dag är omkring 75 procent av alla hjärttransplantationer framgångsrika.