På medeltiden härjade bakterien Yersinia pestis, som orsakar sjukdomen pest. Så snart den karakteristiska pestläkaren klev över tröskeln visste européerna att döden väntade.

© Shutterstock

Varför tog digerdöden så många liv?

Digerdöden härjade runtom i Europa i mitten av 1300-talet, då flera ogynnsamma förhållanden gjorde européerna extra utsatta för den livsfarliga smittan.

16 augusti 2019 av HISTORIE

1. Dåligt väder försvagade européerna

Hungersnöd hade härjat i Europa under 1300-talets första hälft och banat väg för digerdöden. Perioden började år 1315 efter en ovanligt kall vinter och blöt sommar, som förstörde hela kontinentens skördar. De svåra väderförhållandena höll i sig i årtionden och gjorde européerna undernärda och svaga, när pesten slog till vid 1300-talets mitt.

2. Européerna var redan sjuka

Sjukdomar hade redan plågat européerna och försvagat deras immunförsvar, när de första fallen av pest började dyka upp i Italien 1347. Analyser har visat att många av digerdödens offer redan var försvagade av sjukdomar som tyfus, smittkoppor och tuberkulos, innan deras medtagna ­kroppar dukade under för pesten.

Pesten gjorde att döden blev ett populärt motiv inom konsten. Flera europeiska konstnärer inspirerades av den latinska frasen memento mori (”kom ihåg att du är dödlig”). Hans Memlings triptyk från 1400-talet påminner bland annat betraktaren om människans dödlighet.

© Hans Memling/© Web Gallery of Art/Wikipedia

3. Läkarvetenskapen var närmast obefintlig

Medicinska kunskaper var i stort sett obefintliga i 1300-talets Europa, och kampen mot pesten byggde därför mestadels på övertro och gissningar. Dåtidens lärda ansåg bland annat att pesten berodde på dålig luft eller planeternas positioner. Medicinskt var européerna därför helt ­försvarslösa mot den smittsamma pesten.

Kanske är du intresserad av...