Upp till kamp mot mördarviruset – med 102 års mellanrum

Under de drygt 100 år som har gått sedan 1918 har jorden varit förskonad från en dödlig pandemi.

Då dog den så kallade spanska sjukan ut av sig själv efter att ha haft ihjäl av upp emot fem procent av jordens befolkning. 2019 dök dock en ny hemsk pandemi upp som nu förlamar hela världen.

I dag kan ett virus spridas blixtsnabbt via flygresor och drabba jordens 550 miljonstäder på några få veckor.

Med samma dödlighet som spanska sjukan skulle coronaviruset leda till att hundratals miljoner människor dör. Men så illa kommer det inte bli.

Det nya coronaviruset och spanska sjukan utvecklas nämligen helt annorlunda och viktigast av allt: Mänskligheten är en betydligt mer stark motståndare i dag.

100 års läkarvetenskap och modern teknik har gjort mänskligheten till en mycket bättre beväpnad fiende.

I mitten av juli publicerar tidningen Times of India en varning: “Sjukdomen sprids främst genom infekterat sekret från näsa och mun. För att undvika smitta bör man hålla sig borta från platser med många människor som exempelvis marknader, teatrar och överfyllda tågvagnar. Det bästa botemedlet är att gå till sängs och inte oroa sig.”

Nyttiga råd för Indiens brittiska överklass.

Men verkningslöst för de miljontals indier i landets kaotiska storstäder som är de som är utsatt på riktigt.

De är tvungna att sova och arbeta nära varandra och kan inte ta ledigt. Dessutom kan de inte läsa tidningen.

Vid den här tidpunkten är virusspridningen endast några månader gammal. Den första smittade tros vara Albert Gitchell som var kock på en kassernerna i Kansas i USA. Han insjuknade i mars.

Från de amerikanska militärlägren sprider sig smittan snabbt till Europa och därefter vidare. Första världskriget rasar och smittbärare reser med ångbåtar, tåg och häst och vagn när den spanska sjukan tar sig runt i världen den våren.

Under de första månaderna ser myndigheterna passivt på och tidningarna följer efter. Världen har överlevt flera andra dödliga epidemier och tron på att vi ska klara även denna är stor.

Läkare som föreslår att man ska förbjuda sammankomster och att man ska nysa i näven istället för rakt ut i det fria hånas och förlöjligas. Men allteftersom tusentals och åter tusentals människor dör inser alla allvaret.

Och det är fortfarande sommar. Influensa härjar vanligtvis först under hösten.

Ingen vet vad den egentliga orsaken är.

Är det ett biologiskt vapen som tyskarna har uppfunnit? Härstammar den från ruttnande lik i de grymma skyttegravarna? Eller är förklaringen loppbett eller kanske smutsigt vatten?

Runt den 8 december får ett antal kineser oförklarliga influensaliknande symptom. De har besökt fiskmarknaden Huanan, där det utöver fisk även säljs “bushmeat”-specialiteter som exempelvis bältdjur, fladdermöss och myrkottar.

Smittan med coronaviruset, eller Severe Acute Respiratory Syndrome Corona Virus 2 - SARS-CoV-2, kan spåras tillbaka till denna marknad i miljonstaden Wuhan.

Här har viruset troligtvis muterat hos ett djur och via det brokiga epicentret har den sedan spritt sig till människor i hela världen.

Under december konstaterar läkare i Wuhan att flera personer smittats med “lunginflammation med okänd orsak”, och innan året är slut har tusentals människor smittats.

Precis som 102 år tidigare tvekar myndigheterna att agera och viruset sprider sig, men den här gången är läkarna betydligt bättre utrustade än tidigare.

Med hjälp av finkänsliga elektronmikroskop kan de se viruset som bara är en tusendel av ett hårstrå i diameter, och i januari vet virologer världen över exakt vad det är för ett virus som sprider sig.

Den tillhör den grupp av virus som kallas corona - det har fått sitt namn efter de blomsterliknande “kronor” av protein som sitter på dess yta. Det härstammar troligtvis från fladdermöss och har tre egenskaper som kan göra den till en världsomfattande katastrof:

• Viruset är mycket smittsamt.
• Den ger offret en allvarlig, ibland även dödlig, sjukdom.
• Den helt okänd för det mänskliga immunförsvaret vilket gör att vem som helst kan drabbas och sprida smittan vidare.

Om det nya coronaviruset ska förhindras från att döda miljontals människor måste smittan bromsas så snabbt som möjligt så att forskarna kan få en chans att hinna utveckla ett vaccin.

Ingen vet att spanska sjukan är ett virus. De bästa optiska mikroskopen vid den här tiden kan precis se bakterier, men ett virus är 1 000 gånger mindre och organismer som är så små är omöjliga att få syn på. Konsekvenserna av att någon smittas blir dock snabbt tydliga.

Från att vara helt frisk blir man på bara en halvtimme så sjuk att man varken kan stå eller gå. Och medan man ligger utslagen i veckor har sjukdomen fritt spelrum.

Om man drabbas av lunginflammation finns det inget botemedel och döden är den mest sannolika utfallet.

Under sommaren härjar smittan i hela världen. Därefter är det som den tappar taget. I augusti och september blir nästan inga sjuka, men på hösten urartar det.

Ingen har full överblick över hur många som smittas och hur många som dör, men det handlar om miljontals människor.

I välmående länder finns det ett ytterst blygsamt sjukvårdssystem och i fattiga länder når varningarna om att förebygga smittan inte fram förrän det är försent.

För att hjälpa de drabbade håller samhället ihop.

Friska personer går från sjuksäng till sjuksäng för att uppmuntra de sjuka, utan att ana att de för smittan vidare - tills dess att de själva drabbas.

Värst av allt är att smittan drabbar de som borde vara starkast. Unga människor på 20-30 år, som aldrig är sjuka annars, får plötsligt feber, dör och efterlämnar sina barn som ställs inför ett osäkert öde.

För att förbereda sig på nästa katastrof har forskarna under 100 år försökt lära sig så mycket som möjligt om pandemin från 1918.

1997 lyckades den pensionerade patologen Johan Hultin gräva upp offer för spanska sjukan ur permafrosten vid Brevig Mission i västra Alaska, USA, och ta vävnadsprov på kropparna.

Några år senare har biologer lyckats kartlägga det gamla viruset i detalj, men trots detta är det fortfarande lite av en gåta varför just unga, friska människor drabbades så hårt.

En förklaring kan vara att sjukdomen orsakade en så kallad cytokinstorm. Kroppens immunförsvar går till attack på det främmande viruset - precis som det ska. Men viruset är så främmande att immunförsvaret vänder sig mot patienten själv. Ett starkt immunförsvar övergår från att vara en styrka till en svaghet.

Det nya coronaviruset dna-sekvenserades några veckor efter epidemiens utbrott.

Många smittade är förvisso män i 40-årsåldern, men bland dödsoffren är äldre människor med ett svagt immunförsvar, hjärtproblem eller andra existerande sjukdomar den absolut största gruppen – precis som för vanlig säsongsinfluensa.

Till skillnad från situationen för 102 år sedan är det i dag möjligt att lägga in de mest sjuka på moderna sjukhus där hygien är god, sänka patienterna feber med hjälp av medicinska preparat, assistera deras andning med respiratorer och bekämpa en eventuell lunginflammation med antibiotika.

Men om alla drabbas samtidigt bryter sjukvården samman och det finns inte tillräckligt med sängar till alla allvarligt sjuka.

Därför har inbromsningen av smittspridningen varit högprioriterad på många platser och här har tv och internet haft en avgörande betydelse.

För att inte överbelasta sjukvården har myndigheter valt strategin att platta ut infektionskurvan så mycket som möjligt.

Det kan bara göras genom att till exempel stänga skolor och förbjuda större folksamlingar och med hjälp av digitala medier kan det budskapet på några få minuter spridas till miljoner av medborgare - betydligt mer effektiv än notiser i tidningar och plakat på torget var den enda kommunikationskanalen.

Men att inte alla följer strategin är ett problem som myndigheterna inte helt lyckats ta itu med.

Efter en hemsk höst avtar smittan igen i slutet av året. När den återvänder under 1919 smittas betydligt färre, men vid den tidpunkten är hela byar på landet och mindre ösamhällen också helt utplånade av spanska sjukan.

I Stillahavskolonin Tyska Samoa har upp emot var tredje invånare dött av influensan.

De nordiska länderna slipper förhållandevis milt undan och i Sverige dör "bara" 35 000 personer.

Runt omkring finns isolerade öar som helt klarar sig undan sjukdomen. Amerikanska Samoa - precis intill hårt drabbade Tyska Samoa - har exempelvis varit helt stängt mot omvärlden och inte en endaste person är smittad där.

I de drabbade områden mår de överlevande bättre allt eftersom, men de lever i kaos.

Miljontals döda försörjare och föräldralösa barn. En ekonomi som ligger i ruiner efter ett världskrig och en pandemi.

Ett samhälle ska byggas upp igen.

Vi har haft drygt 100 år på oss att förbereda oss på ett globalt angrepp från ett smittsamt, allvarligt och okänt virus.

Just nu står vi mitt i kriget och det är omöjligt att säga hur många människoliv covid-19 kommer att kosta.

Förr eller senare kommer viruset antagligen dö ut av sig själv. Det är inte ovanligt att virus muterar till mindre farliga varianter och mister sin styrka efterhand som värdarna för den mer potenta varianten dör ut.

Läkarna har naturligtvis inte tänkt vänta på att pandemin bara försvinner. Därför arbetar nu forskare i hela världen i internationella team för att så fort som möjligt hitta ett effektivt vaccin. I dagsläget har vi redan två mycket lovande kandidater.

Den 9 november meddelade det amerikanska läkemedelsföretaget Pfizer och det tyska bioteknikföretaget BioNTech att deras vaccin skyddar upp till 90 procent mot smitta av coronaviruset.

Mindre än en vecka senare kom det amerikanska bioteknikföretaget Moderna med ett liknande tillkännagivande - deras vaccin har en effektivitet på 95 procent.

Båda vaccinkandidaterna har slutfört sina sista kliniska försök på människor - så kallade fas 3-studier. Det är dock fortfarande långt kvar innan coronaviruset är under kontroll.

• Alla data från fas 3-studierna ska presentera
• Läkemedelsverk ska analysera data och godkänna vaccinen
• Vaccinerna ska produceras och distribueras
• Effektivitet och eventuella biverkningar ska övervakas noggrant
• Coronavirusets mutationer ska övervakas

Just nu befinner vi oss i vad många forskare anser är den andra vågen, och enligt flera modeller kommer vi förmodligen att leva med coronaviruset fram till sommaren 2021.

Men när coronaviruset en dag är över står vi starkare än vad vi gjorde efter spanska sjukan.

Regeringar har avsatt enorma summor för att säkerställa att världsekonomin kanske går på tomgång nu – men inte stannar av helt.

Med vår nuvarande kunskap om beredskap och behandlingar som vi har fått genom coronapandemin är vi ännu bättre förberedda när ett nytt mördarvirus drabbar oss återigen om 14, 60 eller 102 år.