[ˈpεsd]: Mycket smittsam infektionssjukdom som medför hög feber och bölder eller lung-inflammation.

© Shutterstock

Pestläkaren var döden i förklädnad

När väl den maskerade läkaren klev in i huset var hoppet i stort sett ute. I medeltidens Europa var pest lika med döden, för inget läkarna gjorde kunde bota den fruktade sjukdomen, som på några hundra år lade upp till hälften av Europas befolkning i graven.

11 juli 2018 av Benjamin Thomas Christensen

På 1600-talet uppfann den franske pestläkaren Charles de Lorme den karakteristiska dräkt som skulle skydda mot böldpesten. 

Trots att dräkten var i det närmaste hermetiskt tillsluten, var den ingen garanti mot sjukdomen. Otaliga läkare dog av pest.

Klicka på bilden och upplev medeltidens mest fruktade läkare på nära håll

Visste du att ...

... pestdoktorerna var offentligt anställda i Europas städer? Utöver att bota de sjuka skulle de föra bok över antalet döda och smittade.

... rika och fattiga skulle behandlas likvärdigt av läkarna? Ofta var det dock långtifrån vad som verkligen skedde.

... många pestläkare avvek från sitt livsfarliga arbete? I Venedig flydde två tredjedelar av pestläkarna från sina tjänster på 1300-talet.

... pestläkarna ofta inte hade någon medicinsk utbildning alls? Samtliga kunde dock läsa och skriva.

... flera läkare utnyttjade att de ofta var de sista som såg människor vid liv? De övertalade eller tvingade ­döende patienter att testamentera stora förmögenheter till dem. Andra ­plundrade de avlidnas hus.

... ensamhet var en del av vardagen för pestläkarna? Rädslan för smitta innebar att de ofta blev utstötta eller sattes i karantän.

... dödligheten för böldpest utan ­behandling ligger på 60–80 procent?

... pest inte är utrotad? Globalt smittas omkring 1000–3000 personer varje år. Tidigt påbörjad behandling med antibiotika kan i dag rädda de ­flesta som drabbas av pest.

Pesten spreds på några år 

År 1347 nådde pesten Sicilien, varifrån den på några år spred sig till resten av Europa. De följande 350 åren slog den till med stor kraft flera gånger.

Klicka dig genom kartan och upplev det pestdrabbade Europa

Läkarens medicin var utan verkan

Grodor och iglar var vanliga medel mot pestbölder. Läkaren höll de levande djuren mot de vätskande bölderna, tills de började suga. Djuren kunde suga i sig vätska motsvarande flera gånger sin egen storlek och bli så fyllda att de sprack.

Fikon och lök användes under medeltiden i mixturer. Blandningarna smordes på pestbölderna, som därefter öppnades med en kniv.

Åderlåtning var en klassiker bland pestläkarnas behandlingsmetoder. Antingen tappade läkaren blod från patienten med en skalpell, eller så ­placerade han en blodsugande igel på ett ­blodkärl. Syftet med åderlåtningen var att ”rena” kroppen från sjukdom och se till att rätt balans rådde mellan de olika kroppsvätskorna.

Självåsamkad smärta var enligt vissa läkare och präster den allra effektivaste behandlingen mot ­pesten. De var övertygade om att sjukdomen var Guds straff för människans synder. Det bästa de sjuka kunde göra var därför att straffa sig själva ytterligare – gärna med hjälp av en läderpiska med små metallbitar i änden.

Pest eller kolera är i dag ett talesätt, som beskriver valet mellan två lika obehagliga möjligheter. Men vilken av sjukdomarna borde du välja, om frågan skulle tas bokstavligt? Läs vidare här och få reda på om du borde välja pest eller kolera. 

Du kan även bli prenumerant på VÄRLDENS HISTORIA i stället – så behöver du inte vara osäker, om du i framtiden ställs inför historiska dilemman.

Kanske är du intresserad av...