Château De Versailles, Bellange & Shutterstock

Överblick: 10000 år med cannabis

Från medicin till rusmedel – från laglig till olaglig. Bruket av den gröna hampaväxten har genom århundradena svängt fram och tillbaka från den ena ytterligheten till den andra. Den har använts vid religiösa ritualer och som smärtstillande medel. Och under de senaste decennierna har den kontroversiella växten i allt ökande omfattning godkänts inom läkemedelsindustrin som medicin åt bl.a. cancer- och AIDS-patienter.

Cirka 8000 år f.Kr

Hampa odlades på stenåldern

De första spåren av hampa har hittats på gamla lerkrus. Under utgrävningarna av en 10 000 år gammal by i Taiwan hittade arkeologerna verktyg att lossa växtfibrer med.

De fann även skärvor av dekorerad keramik: stenåldersfolket hade pressat mönster av tvinnade hampa-fibrer på utsidan av krukorna.

Växtfibrerna bevisar att män­niskan börjat använda hampa vid samma tid som jordbruket växte fram.

2700 f.Kr.

Medicin åt kejsaren

Gikt, malaria och tankspriddhet – den kinesiske kejsaren Shen Nung behandlade nästan alla åkommor med sitt hampaelixir.

Det var troligen ett te bryggt på cannabisblad och -blommor. Shen Nung är den förste som beskriver växtens medicinska egenskaper, och han nämner även en berusningseffekt.

Cirka 1000 f.Kr.

Heligt hasch

Cannabis är antiinflammatoriskt och kan bota spetälska. Det står i den gamla indiska medicinska texten Sushruta Samhita.

Men hinduerna upptäckte att hampa­växten kunde användas till mer än medicin.

Reli­giösa texter berättar om bhang – ett indiskt uttryck för medlet – som ett preparat för mental avslappning.

Bhang var en blandning av blad, frön och mjölk.

© Cannabisculture.com

700 f.Kr

Schaman begravdes med cannabis

Bland de saker som en 45-årig schaman fick med sig till döds­riket fanns 789 gram hampa.

Det upptäckte forskarna när de grävde ut en 2 700 år gammal grav i Gobi­öknen i nordvästra Kina.

De fort­farande gröna haschbladen låg i en skinnpåse inuti en träkorg.

Schamanen har förmodligen använt sig av dem för att kunna försätta sig i trans.

Ca 70 e.Kr.

Skrattblad mot gikt

Om grekerna behövde stilla sin sexuella längtan kunde de med fördel dricka saften från en hampaplanta.

Det skriver den grekiske botanikern och militärläkaren Peda­nius Dioscorides i sitt stora verk Materia Medica. Saften kunde även bota smärtor i öronen, hävdade han.

Läkarens samtida, den romerske naturhistorikern och miltärteoretikern Plinius den äldre, nämner också den gröna plantan i sin bok Naturalis Historia:

”Saften från fröet kan dra ut mask och andra insekter ur öronen, men huvudvärk kan fortfarande förekomma. Ett avkok av roten kan lindra smärta vid svåra kramper i leder och bota gikt.”

Plinius berättar också att de så kal­lade gelotophyllis – som direkt översatt betyder skrattblad – framkallar ett ohejdat skratt när de intas blandade med vin och myrra.

Å andra sidan kan bruket göra män impotenta, varnar romaren.

1378:

Emir införde första förbudet

Den osmanske emiren Soudoun Scheikouni förbjöd sitt folk att röka cannabis. I dag betraktas det som det första kända förbudet mot att an­vända växten som rusmedel.

I synnerhet den fattiga delen av befolkningen var beroende av att röka cannabis, och den ovanan ville emiren stoppa.

Den som inte kunde motstå frestelsen och bröt mot förbudet riskerade att få sina tänder utdragna som straff.

Alla delar av hampaväxten Cannabis sativa kan användas.

© Wiener Dioskurides

1484

Satans verk

I slutet av 1400-talet såg det för första gången riktigt mörkt ut för den gröna växten.

Den var nämligen inget mindre än satans verk, hävdade påven Innocentius VIII. Han gav order om att växten skulle förbjudas, även som medicin.

Den som trots detta använde sig av cannabis kunde bli stämplad som häxa.

1800

Napoleons soldater tog hasch med hem

Franska soldater kom hem från striderna i Egypten med helt nya vanor.

Haschrökning var vanligt i de lägre klasserna i Egypten och Napoleons män anammade bruket.

Nu presenterade de den för resten av Frankrikes befolkning – till de styrandes stora förtret.

Snart förbjöd den franske kejsaren sina undersåtar att röka det euforiserande preparatet.

1850

Smärtstillande ämne

Under 1800-talet återinfördes plantan allt mer som medicinskt preparat i väst­världen.

Den brittiske militärläkaren dr. W. O’Shaughnessy rekommenderade växten mot bl.a. kramper och gikt.

Till och med den brittiska drottningen Victoria kan ha lindrat menstruationssmärtor med cannabis – en effekt som beskrivits av hennes personlige livläkare, sir J. R. Reynolds.

År 1850 antogs ämnet som godkänd medicin i USA:s läkemedelsförteckning United States Pharmacopeia.

1900

Hippies för hasch

På 1960-talet blev växten en symbol för frigörelse i västvärldens hippierörelse.

Under 1970-talet intensifierade myndigheter i hela världen kampen mot cannabis, som betraktades som en farlig drog och ett samhällsproblem.

Under de senaste 10–20 åren har medicinskt bruk dock blivit tillåtet på flera platser.

Bland annat i 18 delstater i USA samt i Frankrike och Tyskland får läkare i vissa fall skriva ut cannabis som medicin.