”Denna grav tillhör den troende Sanmaq. Han dog av pest”. Så står det på en gravsten från 1338, som hittats i närheten av sjön Issyk-Kul i norra Kirgizistan.
Nu visar ny forskning att pesten som tog livet av Sanmaq var densamma som några år senare drog fram genom Europa. Med tiden blev epidemin känd som digerdöden – den dödligaste pestepidemin i världshistorien.
Historikern Philip Slavin vid University of Stirling i Skottland har undersökt det lilla kirgiziska samhället och funnit minst 118 offer för pesten.
För att med säkerhet konstatera att det var digerdöden och inte någon annan sjukdom som låg bakom dödsfallen i Kirgizistan, utvann forskare dna från tänderna hos sju av offren. Samtliga innehöll pestbakterien Yersinia pestis, som var ansvarig för digerdöden.
Kirgizistan ligger halvvägs mellan Kinas maktcentrum och Europa. Längs uråldriga handelsleder fördes varor, och pest, till Europa, tror forskarna.
Ursprunget känns rimligt
För historiker med pesten som specialitet verkar det rimligt att digerdöden uppstod i Kirgizistan. Europas första skriftliga omnämnanden av pesten härrör nämligen från området kring Svarta havet. Och medeltidens handelsleder gick från Kina genom Kirgizistan till Svarta havet.
”Det här är platsen där det hela började – det är digerdödens Wuhan” konstaterar paleogenetikern Johannes Krause vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.