Digerdöden var inte så dödlig trots allt

Ny forskning avslöjar att Europas värsta pandemi inte tog livet av alls så många som vi har trott.

Ny forskning avslöjar att Europas värsta pandemi inte tog livet av alls så många som vi har trott.

Museo del Prado / Wikimedia Commons

Digerdöden spökar i vårt kollektiva medvetande som en av de värsta pandemier som någonsin har drabbat världen. Ny forskning visar emellertid att den kanske inte alls var så dödlig som experterna har trott.

Historiker har antagit att digerdöden åren 1347–1352 tog livet av omkring hälften av Europas befolkning. En internationell forskargrupp har emellertid granskat dödligheten i den beryktade pesten och kan konstatera att stora delar av Europa skonades från de värsta konsekvenserna.

En del städer i Västeuropa drabbades extremt hårt av pesten. I till exempel engelska Yarmouth och spanska Ciudad Real låg dödligheten på över 70 procent.

© BALaT / Wikimedia Commons

Pollen avslöjar dödlighet

Forskarna analyserade 1 634 pollenprover från perioden för att se vilka växter som växte då och i hur stora mängder. På så sätt kunde de bedöma hur hårt drabbat lantbruket var under perioden, och utifrån det räkna ut hur stor befolkningen i de aktuella områdena var.

Det visade sig att i synnerhet Central- och Östeuropa inte drabbades alls lika hårt som till exempel Skandinavien och Frankrike. Enligt forskarna var dödligheten ända nere kring 25 procent i stora delar av Östeuropa – hälften så hög som längre västerut.

Enligt Adam Izdebski från Max Planck-institutet för studier i människans historia i Jena Tyskland avslöjar undersökningen att ”pandemier är komplexa företeelser med regionala och lokala variationer. Det har vi sett med covid-19, och nu har vi visat det med digerdöden”.