År 1918 blev två amerikanska städer tydliga exempel på hur illa det kan gå om myndigheterna inte tar en viruspandemi på allvar.
I USA upptäckte man de första fallen av spanska sjukan, en influensapandemi liknande covid-19, på arméns kaserner på våren 1918. Eftersom ingen kände till viruset var det inte heller någon som tog någon större notis om sjukdomen.
I september 1918 tog dock epidemin fart på allvar.
Viruset nådde först Boston, New York och Philadelphia och spreds därefter västerut till Saint Louis och San Francisco.
Smittspridning under parad
I Philadelphia drabbade epidemin militärens kaserner i mitten av september, just när staden förberedde en storslagen parad i syfte att sälja krigsobligationer.
Trots bekymrade invånare – och inte minst läkare – ansåg stadens hälsodirektör Wilmer Krusen inte att det fanns någon anledning till oro. Soldaterna hade bara fått den vanliga säsongsinfluensan, menade Krusen.
När de första civila smittades den 21 september försökte flera läkare varna Krusen, men hälsodirektören höll envist fast vid sin ståndpunkt. Det var vanlig influensa, så om invånarna bara höll kroppen varm och fötterna torra var det ingen fara.
”Vi gav dem lite whiskytoddy. Det var ungefär vad vi hade tid med.” Sjuksköterskan Josie Brown, Illinois 1918
Trots en kraftig ökning av antalet smittade under de därpå följande dagarna insisterade Krusen fortfarande på att genomföra den planerade paraden. Den 28 september gick därför omkring tvåhundratusen av stadens invånare glatt genom gatorna.
Tre dagar senare var alla sängar på stadens 31 sjukhus belagda med smittade patienter.
Blodet sprutade
Bara en vecka efter den stora paraden i Philadelphia hade omkring 2 600 av stadens invånare dött av det som Wilmer Krusen påstått var vanlig säsongsinfluensa.
Läkarna och sjuksköterskorna som vårdade de sjuka kunde informera hälsodirektören om att det rörde sig om något betydligt värre än så.
Sjuksköterskan Josie Brown, som arbetade på ett av flottans sjukhus i Illinois, beskrev att personalen varken hade tid att ta temperaturen på patienterna eller mäta deras blodtryck. ”Vi gav dem lite whiskytoddy. Det var ungefär vad vi hade tid med.”
Enligt sjuksköterskan drabbades många av patienterna av kraftiga blödningar ur näsan.
”Ibland sprutade blodet. Man var tvungen skynda sig ur vägen, annars blev man genomdränkt av en annan persons näsblod”, berättade Josie Brown, som såg lastbilar köra i skytteltrafik till centralstationen med kistor med avlidna som skulle transporteras hem.
I Philadelphia, som hade omkring 1,7 miljoner invånare och trehundratusen skeppsbyggare utifrån, skördade spanska sjukan sextontusen liv. Omkring en halv miljon människor smittades.
Dessa båda kurvor visar att man i Saint Louis lyckades få ner antalet döda, medan dödsfallen i Philadelphias formligen exploderade.
Snabb reaktion i Saint Louis
Myndigheterna i Saint Louis reagerade helt annorlunda på krisen.
Redan innan smittan kom till staden försatte Max Starkloff, chefen för Saint Louis hälsomyndighet, alla stadens läkare i larmberedskap och uppmanade invånarna att undvika att vistas ute bland folk.
När de första sjukdomsfallen rapporterades krävde Starkloff att alla skolor, biografer och spelhallar genast skulle stängas och förbjöd större folksamlingar.
Tack vare Starkloffs snabba insats blev antalet dödsfall i Saint Louis bara en åttondel av Philadelphias vid epidemins kulmen.
Saint Louis blev också en av de städer i hela USA som klarade pandemin bäst.