Homofobi och kastrering drev geni i döden
Matematikgeniet Alan Turing utvecklade de första datorerna och knäckte Nazitysklands koder. Men efter kriget avslöjades han som homosexuell och dömdes till kastrering.

Dechiffreringsmaskinen ”Bombe” hade 36 rotorer, motsvarande 12 Enigma-maskiner som testade olika kombinationer dygnet runt.
På morgonen den 8 juni 1954 gör husan Eliza Clayton en fasansfull upptäckt.
På rygg i sin säng ligger den 41-årige matematikern Alan Turing med fradga kring munnen. Hon nuddar försiktigt vid hans hand som är stel och kall. Chockad springer hon in till en granne och ringer polisen.
Utredarna hittar ett halvätet äpple intill Alan Turings kropp och när rättsläkaren under obduktionen konstaterar att Turings inre organ luktar bittermandel bekräftar detta polisens teori: Äpplet var förgiftat med cyanid.
I obduktionsrapporten konstateras att Alan Turing, forskare vid Manchester University, har begått självmord.
Alan Turings död satte punkt för en lysande forskningskarriär. Matematikerns teoretiska arbete var avgörande för utvecklingen av datalogin, och det brittiska geniet fick sent omsider det erkännande han förtjänade för sin topphemliga hjälteroll under andra världskriget.
Men på grund av sin sexualitet drevs Alan Turing i döden.
En inåtvänd enstöring
Alan Turing föddes 1912 och redan som barn visade han sig ha en unik talang för matematik.
Han kunde räkna innan han lärde sig läsa, och redan innan han började skolan var han ovanligt duktig på siffror och logiskt tänkande.
Hans logiska talang var dock inte alltid en fördel, och han sågs ibland som en enstöring: Den unge Turing uppfattade nämligen allting helt bokstavligt, vilket gjorde att han verkade underlig.
Under hela sitt liv hade han svårt att umgås med folk bortsett från en snäv krets av nära vänner och kolleger.