Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

hjärna psykologi historia

Forskarna ville veta vad hjärnan tänker

Flockmentalitet, ansvarslöshet och ondska – fram till 1900-talet ansåg vetenskapen att människans hjärna var en logiskt arbetande tankemaskin. Flera uppseendeväckande upptäckter har dock visat att Homo sapiens vindsvåning rymmer djuriska instinkter och skrämmande märkligheter.

Shutterstock

En stund på schäslongen: Den ständiga konflikten i huvudet

Hjärnan bearbetar inte bara människans tankar. Den sorterar även intrycken och manipulerar vårt medvetande, observerade den österrikiske läkaren Sigmund Freud omkring år 1900 efter en lång rad samtal med patienter.

Under samtalen låg hans patienter på en schäslong, medan Freud satt på en stol som stod placerad så att de inte såg varandra. Frånvaron av ögonkontakt och den liggande ställningen skulle få patienten att slappna av och känna sig fri.

Genom samtalen kom Freud fram till att människans personlighet måste bestå av tre delar, som ofta ligger i inbördes konflikt med varandra: det moraliska överjaget, det förnuftiga jag och detet, där ursprungliga instinkter som sexlust och aggression återfinns.

Nervläkaren Sigmund Freud tvingades fly från sin praktik i Wien när Nazityskland annekterade Österrike.

© Photo 12/Getty Images

När detet och överjaget är i konflikt medlar det medvetna jaget, men om jaget inte erkänner detets drifter, till exempel på grund av den rådande moralen, uppstår neuroser.

De undertryckta känslorna manifesterar sig i drömmar, ett kodspråk som en psykoanalytiker kan tolka.

I dag anser ledande psykologer att Freuds antaganden bara är en spegling av hans samtid snarare än allmängiltiga vetenskapliga sanningar.

I början av 1900-talet var sexuallivet ett tabubelagt ämne i framför allt det högre borgerskap som Freuds patienter tillhörde. Många led av en förvrängd syn på den egna kroppen.

Alla kan göra sig skyldiga till grymheter

År 1961 ställdes den nazistiske tjänstemannen Adolf Eichmann inför rätta i Israel anklagad för att ha organiserat folkmordet på Europas judar. Eichmann vidhöll att han inte var skyldig. Han hade bara lytt order.

Svaret förbryllade den judiske Yaleprofessorn Stanley Milgram. Han bestämde sig för att undersöka människans medfödda auktoritetstro.

För det ändamålet anlitade han fyrtio personer som skulle fungera som hans assistenter. De fick i uppgift att ge en elev elektriska stötar om eleven svarade fel.

Syftet med försöket påstods vara att visa om smärta främjar inlärning, men det var inte sant.

Av deltagarna i Milgrams experiment var sextiofem procent beredda att döda ”eleven”.

I själva verket var assistenterna de egentliga försökspersonerna. De uppmanades att ge ”eleven” allt kraftigare stötar, så att ”eleven”, som i själva verket var en skådespelare, skrek av smärta.

Om en ”assistent” tvekade manade försöksledaren på med ord som ”var snäll och fortsätt” eller ”ni har inget annat val än att fortsätta”. Samtliga försökspersoner var beredda att ge ”eleven” stötar på trehundra volt.

”Vanliga människor som helt enkelt gör sitt jobb kan bli redskap i en förfärlig förstörelseprocess”, konstaterade Milgram efter försöket, vars resultat kom som en chock för hela världen.

© Shutterstock

Pavlovs hundar: Rädslan är inlärd

Den ryske fysiologen Ivan Pavlov fick 1904 en framträdande plats inom beteendepsykologin när han upptäckte den betingade reflexen.

Egentligen höll Pavlov på att kartlägga hundars matspjälkningssystem, men under försöken märkte han att hundarnas salivproduktion ökade så fort de hörde laboratorieassistenten komma uppför trappan med mat.

Pavlov visade att kroppens reflexer, fysiska reaktioner på en sinnesupplevelse, kan vara inlärda.

Fenomenet fick beteckningen ”betingad reflex” och förklarar exempelvis varför vissa människor börjar svettas bara de hör ljudet av en tandläkares borr.

Människan behöver mer än bara mat

Naturforskaren Charles Darwin gjorde upp med kyrkans föreställning om människan som en upphöjd skapelse. I och med publiceringen av hans bok Om arternas uppkomst (1859) blev människan en varelse som andra djur.

Det kunde psykologen Abraham Maslow från USA inte acceptera. Vi har ju till exempel även ambitioner och skaparlust.

År 1943 formulerade Maslow en prioriterad lista över människans behov, känd som Maslows behovspyramid. När de basala behoven av exempelvis mat och trygghet är uppfyllda börjar människan sträva efter mer.

Maslows teori om att människan måste uppfylla både biologiska och känslomässiga behov innan hon kan bli sig själv utgör grundvalen för nästan all modern psykologisk analys och behandling.

Hjärnans halvor har olika uppgifter

På 1950-talet kapades hjärnbalken (corpus callosum) hos ett antal patienter med epilepsi.

Ingreppet hjälpte, men patienterna fick också oförklarliga biverkningar. En patient upplevde till sin förvåning hur hans ena hand knappt hann lägga en vara i korgen i matbutiken innan hans andra hand plockade bort varan.

Händelser som denna gjorde att den amerikanske neuropsykologen Roger Sperry kom på att de båda hjärnhalvorna, förutom att de styr vissa specifika funktioner, kontrollerar lemmarna i var sin kroppshalva.

Florilegius/Bridgeman Images

Vänster hjärnhalva

Utöver att hjärnhalvan styr rörelser i höger sida av kroppen ansvarar den för språket och för att uppfatta detaljer i omvärlden.

Florilegius/Bridgeman images

Höger hjärnhalva

Vänster kroppshalva styrs av höger hjärnhalva, som även styr helhetsuppfattningen och orienteringsförmågan.

Florilegius/Bridgeman images

Inte mitt ansvar: ”Någon måste göra något!”

Ju större en grupp åskådare är, desto mindre förpliktigad känner sig den enskilde att ingripa eller hjälpa till om någon är i fara.

Det har inträffat en svår trafikolycka och många tittar på, men ingen lyfter ett finger för att hjälpa till. Situationer som denna intresserade psykologerna John Darley och Bibb Latané.

År 1968 undersökte de hur människor reagerar på olyckor. Forskarna placerade ett antal försökspersoner i var sitt rum och lät dem kommunicera via snabbtelefon.

Deltagarna kunde inte se varandra, men fick veta hur många som deltog i samtalet. Vissa konverserade med endast en person, medan andra talade med två, tre eller fyra.

En trafikolycka i New York 1938 lockade många nyfikna. Någon hjälp fick emellertid mannen inte.

© International Center of Photography/Getty Images

Försökspersonerna var alla studenter och samtalen handlade om vardagens och studielivets utmaningar. När samtalet hade kommit i gång ordentligt låtsades en av deltagarna, som i själva verket var forskarnas assistent, att hen blev dålig.

Darley och Latané observerade hur många som reagerade och jämförde resultatet med gruppens storlek.

Resultatet var anmärkningsvärt. I de grupper där försökspersonerna trodde att de var den enda som pratade med den sjuke lämnade åttiofem procent rummet för att hjälpa till.

I grupper med två personer utöver den sjuke erbjöd sextiofyra procent hjälp. För grupper med fem deltagare var andelen endast trettioen procent.

Forskarna konstaterade att ju fler som bevittnar en nödsituation, desto färre är det som reagerar.

Fenomenet kallas åskådareffekten, eller Genovesesyndromet, efter barflickan Kitty Genovese, som dödades i New York utan att någon ingrep. Brottet bevittnades av trettiosju personer.

Under arbetet på ett fältsjukhus fick Henry K. Beecher upp ögonen för placeboeffekten.

© Galerie Bilderwelt/Getty Images

Placeboeffekten – tron på ett piller kan bota

Verkningslösa kalktabletter kan ge lika mycket lindring som en huvudvärkstablett.

Under andra världskriget satte den amerikanske narkosläkaren Henry K. Beecher karriären på paus. Han lämnade ansedda Harvard University för att tjänstgöra som fältläkare i Nordafrika och Italien.

Det var där han gjorde en förbluffande iakttagelse: svårt sårade soldater avböjde morfin och påstod sig ha betydligt mindre smärta än deras skador tydde på.

Åtta soldater av tio med djupa sår i bröstkorgen tackade till exempel nej till smärtstillande medicin.

Beecher antog att soldaternas uppfattning av smärtan påverkades av situationen. På sjukhuset kände de sårade sig säkra, och förväntan om att klara sig räckte för att förbättra patientens tillstånd.

Efter kriget studerade Beecher drygt tusen patienter som han delade in i två grupper. Den ena gruppen skulle ta medicin med en dokumenterad effekt, medan den andra fick ett verkningslöst preparat.

Beechers studier visade att femton till femtioåtta procent – beroende på vilken åkomma det rörde sig om – mådde bättre av den verkningslösa medicinen. Han kallade fenomenet placeboeffekten efter det latinska ordet placebo, som betyder ”jag ska behaga”.

Sedan dess har forskare funnit att effekten beror på att hjärnan inför utsikten till bättring ökar sin produktion av endorfiner, smärtstillande ämnen, samt dopamin, som befrämjar lyckokänslor.

Pillrets färg påverkar

  • Uppiggande piller

    fungerar bättre om de är röda.

  • Lugnande medel

    är effektivast om de är blå, har forskarna kommit fram till.

Trygghet – kärlek är lika viktigt som mat

Spädbarnet knyter an till sin mamma för att hon har maten. På så vis förklarade vetenskapen 1950-talet ett barns kärlek till sin mamma. Den amerikanske psykologen Harry Harlow trodde inte att det var så enkelt.

För sitt försök konstruerade han två ”surrogatmödrar”. Den ena var byggd av ett trästativ klätt med mjuk frotté, medan den andra var gjord av hönsnät och även försågs med en nappflaska fylld med mjölk.

Därefter lade Harlow ner en liten apunge till de båda ”mödrarna”. De betedde sig på väldigt olika sätt: ungen med den mjuka mamman gick förnöjsamt runt och utforskade buren.

Om ungen blev skrämd sökte den trygghet hos ”mamma”.

De små apungarna presenterades för två surrogatmödrar, en gjord av hönsnät och en med frottépäls.

© Harry Harlow

Ungen som fick mamman av hönsnät utforskade inte sin bur. Den blev alldeles stel om den blev skrämd och verkade på det hela taget konfys.

Om apungarna själva fick välja föredrog alla frottémamman, trots att hon inte hade någon mat.

Harry Harlow kunde konstatera att kroppskontakt och välmående är minst lika viktiga behov som mat.

Utforskningen av hjärnan tog tid

  • 1700 f.Kr.

    Ordet ”hjärna” dyker upp för första gången i en egyptisk papyrusrulle. Texten, som kan ha skrivits av läkaren Imhotep, beskriver hjärnhinnan, ryggmärgen och ryggmärgsvätskan, som skyddar hjärnan.

  • 300 f.Kr.

    Den grekiske läkaren Herofilos konstaterar att hjärnan är nervsystemets centrum.

  • 170 e.Kr.

    Levande varelser mister förmågan att känna och röra sig om hjärnan skadas, upptäcker den grekiske läkaren Galenos när han studerar hjärnan hos försöksdjur och människor med skallskador.

  • 1504

    Den italienske vetenskapsmannen Leonardo da Vinci avbildar hjärnans ventriklar, hålrum fyllda med den vätska som skyddar centrala nervsystemet mot skador. Hans forskning är inte helt riskfri, eftersom obduktioner är förbjudna vid den här tiden.

  • 1641

    Omvärlden uppfattas av hjärnan enligt den franske filosofen René Descartes, som hävdar att själen sitter i tallkottkörteln.

  • Cirka 1900

    Den österrikiske läkaren Sigmund Freud noterar att människan är utrustad med ett undermedvetande, en dold men väsentlig del av vår personlighet.

Flockdjur – den egna viljan går förlorad

Till skillnad från djuren tänker människan självständigt och bildar sin egen uppfattning. Så ser vi gärna på oss själva, men det stämmer inte.

Det bevisade den polsk-amerikanske psykologen Solomon Asch när han år 1951 gav sina försökspersoner en enkel uppgift.

De fick veta att de medverkade i ett syntest. Asch delade in dem i grupper om vardera sju–nio personer. I själva verket var emellertid endast en person i varje grupp en försöksperson.

De övriga skulle hjälpa Asch, som med försöket ville se om grupptryck kunde få försökspersonen att gå emot sitt förnuft och följa gruppen.

Försöket visade att enskilda individer förlorar omdömesförmåga och självständighet i större grupper.

© Alan Nogues/Getty Images

Grupperna fick se två bilder. På den ena syntes en lodrät linje, på den andra tre linjer av olika längd.

Grupperna skulle peka ut den linje på bild nummer två som var lika lång som linjen på bild nummer ett.

Assistenterna svarade konsekvent fel och försökte även övertala försökspersonerna att svara likadant. Det lyckades i oroväckande hög grad. Sjuttiofem procent av försökspersonerna följde gruppen.

Trump lanserade sig som en outsider och blev de förbiseddas talesman.

© Shutterstock

Som alla andra – ledaren ska inte vara alltför smart

När vi väljer en ledare pekar vi på den mest kompetenta personen, säger logikens lagar. Så är det emellertid inte, säger den amerikanske psykologen Michael Hogg.

Efter att ha undersökt flera försöksgrupper kunde han på 1990-talet konstatera att människor väljer en ledare som liknar dem själva.

Det betyder ofta att ledaren är som genomsnittet, för väljarna vill ha en gemensam identitetsuppfattning.

Omvänt kan ledaren stärka samhörigheten genom att exempelvis klä sig som sina väljare. En statschef kan skapa gemenskap genom att framhäva betydelsen av till exempel nationalitet och etnicitet.

Som pojke övade Mozart i timmar varje dag.

© Print Collector/Getty Images

Att bli ett geni tar tiotusen timmar

Wolfgang Amadeus Mozart var bara fem år när han komponerade sitt första musikstycke. En kort tid senare började han ge konserter för Europas furstar. På 1700-talet ansåg vetenskapen att en pojke som Wolfgang måste ha fötts med en väldigt speciell talang.

Det stämmer emellertid inte, säger den svenske psykologiprofessorn K. Anders Ericsson. Alla kan nå anmärkningsvärda resultat om de bara övar – i minst tiotusen timmar.

Ericsson kom fram till det genom att studera musiker. De som övade minst tjugofem timmar i veckan blev betydligt bättre än musiker som övade endast tio timmar.

År 2016 gav han ut boken Peak: vetenskapen om att bli bättre på nästan allt: sanningen bakom 10 000-timmarsregeln.

Läs också:

Amerikas historia

New York i siffror

4 minuter
tänder arkeologi arkiv
Vetenskap

Arkeologernas nya superverktyg: tänder

2 minuter
Vetenskap

Här är historiens om din fantastiska hjärna

5 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj