Einstein: Geniala citat om livet
Tro, vetenskap och auktoriteter – geniet Albert Einstein uttalade sig om sina livserfarenheter i många sammanhang. VÄRLDENS HISTORIA har sammanställt några av citaten och gjort en "intervju" med Einstein om vad han lärt sig av livet.

”Livet är som att cykla. För att hålla balansen måste man fortsätta framåt”, sade Albert Einstein.
Jag tänker mycket sällan i ord över huvud taget. En tanke dyker upp; kanske försöker jag formulera den i ord senare.
När jag frågar mig, varför jag formulerade relativitetsteorin tycks det bero på följande omständigheter. En normal vuxen bryr aldrig sin hjärna med problem som rör tid och rum. Det är saker han tänkt på som barn. Men jag utvecklades så långsamt att jag inte började fundera över tid och rum förrän jag redan blivit vuxen. Alltså dök jag djupare ned i problemet än ett normalt barn skulle göra.
Jag upptäckte att naturen är konstruerad på ett underbart sätt, och att det är vår uppgift att hitta den matematiska strukturen i naturen. Det är ett slags tro, som hjälpt mig genom hela livet.
Mozarts musik är så vacker att jag uppfattar den som sinnebilden av själva universums inre skönhet. Som all stor skönhet var hans musik naturligtvis ren enkelhet.
Sedan matematikerna satt klorna i relativitetsteorin förstår jag den inte längre själv.
Min religiositet består i en ödmjuk beundran för den högtstående ande som avslöjar sig själv i det lilla vi kan förstå om den fysiska världen.
Jag ser ett mönster, men jag kan inte föreställa mig vem som har format mönstret. Jag ser en klocka, men jag kan inte göra mig en bild av urmakaren.
Den vackraste känsla vi kan uppleva är den mystiska – den grundläggande känsla som står vid vaggan för all sann konst och vetenskap, förnimmelsen av att det bakom allt som kan upplevas ligger något som våra tankar inte kan fatta om. I det avseendet, och endast i det avseendet, är jag en innerligt religiös människa.
Vi är i samma sits som ett litet barn som går in i ett enormt bibliotek fullt med böcker på många språk. Barnet vet att någon måste ha skrivit dessa böcker. Det vet inte hur. Det förstår inte de språk de är skrivna på. Barnet har en vag aning om i vilken mystisk ordning böckerna står, men känner inte till den. Jag tänker mig att den intelligenta människa har samma inställning inför Gud.
Vad är meningen med livet? För att veta svaret på den frågan måste man vara religiös. Men är det någon mening med att ställa frågan? Jag anser att den människa som upplever sitt eget liv som meningslöst inte bara är olycklig, hon är inte heller redo för livet.
Rök som en skorsten, arbeta som en häst, ät utan att tänka och ta promenader endast i verkligt trevligt sällskap.
Om vi vill stå emot de krafter som hotar att trycka ned intellektuell frihet, måste vi göra klart för oss vad som står på spel. Utan sådan frihet hade det inte funnits någon Shakespeare, ingen Goethe, ingen Newton.