Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

lärka sibirien

Den här lärkan sjöng på istiden

Forskare har utvunnit dna ur en 46 000 år gammal berglärka, som troligen är förfader till två nu levande lärkarter. Fågeln kan ge nya kunskaper om istidens klimatförändringar.

Love Dalen

Under den senaste istiden dog en liten berglärka i Sibirien och frös snart till is.

Nu, nästan 50 000 år senare, kan den nedfrysta lärkan ge oss ovärderliga kunskaper om artens evolution och klimatförändringarnas konsekvenser under sen istid.

Trodde att fågeln dött nyligen

Den extremt välbevarade lärkan hittades år 2018 av en grupp ryska fossiljägare, som grävde en tunnel sju meter under jorden.

Fossiljägarna överlämnade fyndet till en amerikansk forskare, som först trodde att fågeln hade dött nyligen. Men när specialister från bland annat Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm undersökte fågeln häpnade de.

Analyserna visade att det rörde sig om en 46 000 år gammal berglärka av honkön. De visade också att två typer av berglärkor, som i dag lever i bland annat Ryssland och Skandinavien samt i Mongoliet, troligen båda två härstammar från den urgamla lärkan.

berglärka

Berglärkan, som har det vetenskapliga namnet Eremophila alpestris, lever än i dag i exempelvis Skandinavien. Forskarna hoppas kunna ta reda på hur mycket den moderna berglärkan skiljer sig från istidsvarianten.

© Martin Pelanek/Shutterstock

Mammutstäppen försvann

Upptäckten är intressant, eftersom den frysta berglärkan levde när så kallade mammutstäpper bredde ut sig över Västeuropa, Sibirien och Nordamerika.

Enligt en teori utgjordes landskapet på den tiden av en kombination av tundra och stäpp, vars gräs bland annat ullhåriga mammutar och noshörningar levde av.

För 11 700 år sedan blev emellertid klimatet varmare, samtidigt som landskapet förändrades. De stora gräsätarna dog ut, men lärkan överlevde, kanske för att den vidareutvecklades till de två nu levande underarterna.

För att ta reda på hur den gamla berglärkan skiljer sig från vår tids berglärkor ska forskarna kartlägga dess arvsmassa för att kunna identifiera eventuella skillnader.

Läs också:

Vetenskap

En femtio år gammal forskarstrid måste avgöras i fält

24 minuter
Medicin

När pesten slog till mot Stockholm

18 minuter
Medicin

GRAFIK: Från smittkoppor till covid-19 – pandemiernas historia

7 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj