Under den senaste istiden dog en liten berglärka i Sibirien och frös snart till is.
Nu, nästan 50 000 år senare, kan den nedfrysta lärkan ge oss ovärderliga kunskaper om artens evolution och klimatförändringarnas konsekvenser under sen istid.
Trodde att fågeln dött nyligen
Den extremt välbevarade lärkan hittades år 2018 av en grupp ryska fossiljägare, som grävde en tunnel sju meter under jorden.
Fossiljägarna överlämnade fyndet till en amerikansk forskare, som först trodde att fågeln hade dött nyligen. Men när specialister från bland annat Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm undersökte fågeln häpnade de.
Analyserna visade att det rörde sig om en 46 000 år gammal berglärka av honkön. De visade också att två typer av berglärkor, som i dag lever i bland annat Ryssland och Skandinavien samt i Mongoliet, troligen båda två härstammar från den urgamla lärkan.
Berglärkan, som har det vetenskapliga namnet Eremophila alpestris, lever än i dag i exempelvis Skandinavien. Forskarna hoppas kunna ta reda på hur mycket den moderna berglärkan skiljer sig från istidsvarianten.
Mammutstäppen försvann
Upptäckten är intressant, eftersom den frysta berglärkan levde när så kallade mammutstäpper bredde ut sig över Västeuropa, Sibirien och Nordamerika.
Enligt en teori utgjordes landskapet på den tiden av en kombination av tundra och stäpp, vars gräs bland annat ullhåriga mammutar och noshörningar levde av.
För 11 700 år sedan blev emellertid klimatet varmare, samtidigt som landskapet förändrades. De stora gräsätarna dog ut, men lärkan överlevde, kanske för att den vidareutvecklades till de två nu levande underarterna.
För att ta reda på hur den gamla berglärkan skiljer sig från vår tids berglärkor ska forskarna kartlägga dess arvsmassa för att kunna identifiera eventuella skillnader.