Blixtsnabb skanner läser av mynt

En skanner som utvecklats för att hitta fel i flygplans­motorer har visat sig vara en skänk från ovan. I rekordfart kan maskinen ”gallra” arkeologiska föremål.

Forskarna använde skannern på en romersk kruka med mynt.

Med hjälp av en speciell röntgenteknik kan man nu få fram förvånansvärt exakta skanningar av svårt rost­angripna eller ärgade mynt från forna tider. De ofta flera tusen år gamla mynten brukar vanligen påträffas nedgrävda i marken eller i krukor och vara kraftigt korroderade. Det har därför alltid varit en mödosam process för experterna att rengöra och därefter datera de ömtåliga mynten korrekt.

I ett nytt forskningsprojekt inom ett samarbete mellan British Museum och University of Southampton har man emellertid hittat en möjlighet att bestämma myntens ursprung mycket snabbt, och utan att män­niskor över huvud taget be­höver röra vid dem.

  1. Röntgenstrålarna tränger igenom lerkärlets sidor.

”Den här tekniken kan få enorm betydelse för hur vi i framtiden bedömer och studerar fynd. Nu kan vi få fram ett resultat inom några timmar – tidigare kan det ha tagit veckor eller månader”, säger Roger Bland från British Museum till tidningen The Guardian.

Tekniken, som ursprung­ligen utvecklats för att skanna turbinbladen på Rolls-­Royces flygplansmotorer i jakt på eventuella fel, fungerar på så sätt att flera tusen tvådimen­sionella röntgen­skanningar görs av mynten. Efter skanningarna sätts bilderna samman för att få fram en tredimen­sionell bild.

  1. Flera tusen skanningar fotograferar mynten.

Roger Bland var den förste som testade tekniken på mynt. Han överraskade sina kolleger genom att på kort tid och enbart utifrån skannerbilderna identifiera och datera en samling romerska mynt. De låg hopklumpade inuti en lerkruka, som ännu inte tömts på jord.

Senare rengjordes mynten mycket noga på konventionellt sätt för att kontrollera om skanningen hade återgivit dem korrekt. Och det hade den – in i minsta detalj.

  1. Ett datorprogram återskapar mynten tredimensionellt.

Nu ska arkeologer försöka använda den nya tekniken på flera andra arkeologiska föremål för att testa systemets användbarhet på material
som trä och ben.