Benjamin Franklin står i strilande regn med sin son William. Det är en junidag 1752, och 46-årige Franklin är redan en framgångsrik författare, affärsman och postmästare i staden Philadelphia. Hans stora passion är dock utforskningen av elektriciteten, och nu vill Franklin bevisa att blixtar består av ström.
Medan åskmolnen drar ihop sig över Philadelphia får Franklin upp en drake i luften. På drakens lina har han fäst en nyckel, som är kopplad till en så kallad leidenflaska – ett primitivt batteri, som kan lagra elektricitet.
När en blixt träffar draken leds den elektriska urladdningen längs linan, och via nyckeln hamnar den i leidenflaskan. Franklin har bevisat sin hypotes.
Så lyder den populära framställningen av Franklins drakexperiment, men frågan är: Kunde amatörforskaren överleva om hans drake träffades av blixten? Och varför nämns inte Franklin i den första beskrivningen av experimentet?
Slutsats: Blixt kunde ha dödat ”Founding Father”
Att Benjamin Franklin träffas av blixten när han utför sitt berömda experiment är en rolig tanke, som är lätt att förstå. Historien har berättats i mer än 250 år och har lärts ut i amerikanska skolor.
Källorna visar emellertid att verkligheten är mer komplicerad. Det framgår till exempel inte med säkerhet, när Franklin genomförde sitt experiment. En del historiker tvivlar på att det över huvud taget var han som utförde det.
Säkert är att draken inte träffades av blixten. Ett direkt blixtnedslag skulle sannolikt ha vållat bestående men eller varit dödligt. När den tysk-baltiske fysikern Georg Wilhelm Richmann året därpå genomförde ett liknande experiment omkom han.
Det var tursamt att Franklin var försiktigare. Om hans experiment 1752 gått snett hade han inte fått den avgörande betydelse som han fick för USA:s självständighet 1776.