Spansk guldfeber blev aztekernas undergång
År 1519 skickade Kubas guvernör Diego Velázquez de Cuéllar den spanske upptäcktsresanden Hernán Cortés västerut för att kartlägga det område som i dag är Mexiko.
Cortés utrustade en expedition och gick i land med femhundrafemtio man, av vilka sexton var beridna. Efter en kortvarig strid mot mayaindianer hamnade den kvinnliga slaven Malintzin i spanjorernas händer.
Malintzin kunde språket nahuatl, som talades av aztekerna, vars rike Cortés hört rykten om.
”Vi spanjorer har en sjukdom i hjärtat som bara guld kan bota.”
Spanjorerna fick ett entusiastiskt mottagande i aztekernas huvudstad Tenochtitlán, men Cortés ville erövra staden och plundra den på rikedomar.
Därför tog han aztekernas härskare Motecuhzoma II Xocoyotzin som gisslan. Aztekiska styrkor belägrade palatset där spanjorerna förskansat sig och under belägringen dog Motecuhzoma under oklara omständigheter.
Sommaren 1520 lyckades Cortés och hans män ta sig ut ur staden. Ett år senare återvände den spanske härföraren med fler män, hästar och kanoner samt båtar, som kunde angripa staden från sjösystemet Texcoco.
De hårda striderna pågick i veckor och aztekerna var försvagade av smittsamma sjukdomar. Till slut bröt det aztekiska försvaret samman, varefter spanjorerna kunde erövra staden.
Hernán Cortés, som var av lågadlig härkomst, hade studerat juridik innan han kom till Amerika.
Människooffer gjorde aztekerna impopulära
På 1300-talet bosatte sig aztekerna på den mexikanska högslätten. Under de följande århundradena erövrade aztekerna de flesta av de omgivande rikena.
De besegrade folken tvingades betala skatt, gjordes till slavar eller användes vid de många människooffer som ingick i aztekernas religion.
Beteendet gjorde aztekerna impopulära bland de kuvade folkslagen, vilket underlättade spanjorernas erövring av riket.
Vad hände sedan?
Efter spanjorernas angrepp på Tenochtitlán år 1521 kollapsar aztekernas mäktiga rike. Spanska lycksökare sprider sig över Mexiko på jakt efter guld och silver.
-
1500-tal
Det spanska encomiendasystemet införs i aztekernas forna rike. Spanjorer tilldelas land och ursprungsbefolkningen reduceras till tvångsarbetare.
-
1521
Spanjorerna grundar staden Ciudad de México (dagens Mexico City) på ruinerna av aztekernas huvudstad Tenochtitlán.
-
1525
Aztekernas siste härskare, Cuauhtémoc, torteras till döds av spanjorerna.
-
1545
En epidemi dödar miljontals azteker. Omkring åttio procent av rikets invånare dör.
-
1578
Under ännu en epidemi dör ungefär hälften av den resterande aztekiska befolkningen.
