I april 1848 var Franklins män tvungna att lämna sina fartyg, som satt fastfrusna i isen.

Jakten på Nordvästpassagen fick ett tragiskt slut

Sir John Franklin stävade 1845 ut med två fartyg för att hitta Nordvästpassagen. Tre år senare hade ingen hört något från expeditionen, och trots upprepade sökningar hittade man inga spår efter den. Först när en skotsk läkare fick den otänkbara idén att lyssna till inuiterna började mysteriets bitar falla på plats.

8 augusti 2019 av HISTORIE

Snön ligger tjock, och temperaturen är långt under fryspunkten. John Rae lägger dock inte märke till vare sig kylan eller den spökaktigt blå skymning som den här tiden på året ska föreställa natt i Repulse Bay i norra Kanada.

Inuiter kände till sanningen

Inne i sitt tält, i en lampas fladdrande sken, studerar John Rae denna natt i maj 1854 några föremål som en av områdets inuiter har kommit med. Kikare och gevär, klockor, kompasser och bestick ligger utspridda framför Rae. Försiktigt vänder han en liten silvertallrik i händerna. Ljuset reflekteras av den blanka ytan, och en gravering framträder: ”Sir John Franklin, K.C.H.”.

Eftertänksamt betraktar Rae orden. I flera dagar har han lyssnat på inuiternas berättelser om ett antal vita män och deras fasansfulla öde. Nu inser han att vartenda ord är sant. De vita män som inui­terna talar om var medlemmar av Franklinexpeditionen, som nio år tidigare försvann spårlöst under ett försök att hitta Nordvästpassagen.

Få hela sanningen om Franklinexpeditionens öde i nästa nummer av VÄRLDENS HISTORIA. Köp det här!

Bitarna faller på plats

Den skotske läkaren och upptäckts­resanden John Rae tänker ta med föremålen och inuiternas berättelser hem till Storbritannien, och därmed kommer han att bistå med de avgörande bitarna till mysteriet med den försvunna Franklinexpeditionen. John Rae hoppas att amiralitet och den brittiska allmänheten efter sex års ovisshet och sökande ska kunna lägga de tragiska händelserna bakom sig. Så blir det inte.

Sanningen om expeditionens öde är nämligen ofantligt mycket dystrare än invånarna i det viktorianska Storbritannien är förmögna att acceptera.

I januari till april 1846 drabbades expeditionen av sina första dödsfall. John Torrington, John Hartnell och William Braine blir anständigt begravda innan man seglar vidare från ön Beechey.

I nästa nummer av VÄRLDENS HISTORIA tar vi dig med till Arktis bitande köld och ger dig hela sanningen om den legendariska Franklinexpeditionen.

Om du tecknar en prenumeration på VÄRLDENS HISTORIA i dag får du dessutom ett unikt digitalt specialnummer om vetenskapsmän som var före sin tid – direkt i din inkorg.

Se video av Franklins fartyg

Det ena av Franklins fartyg, HMS Terror, hittades den 3 september 2016 på tjugofyra meters djup utanför ön King Williams land, exakt hundrasjuttio år efter det att fartyget fastnade i isen. Träfartyget var i förvånansvärt gott skick. Medan du väntar på att få ditt exemplar av VÄRLDENS HISTORIA med alla detaljer om Franklinexpeditionens öde kan du se närbilder av fartyget här:

När du prenumererar på VÄRLDENS HISTORIA får du:

  • Tre nummer av VÄRLDENS HISTORIA, Nordens bästa historietidskrift

  • Ett enastående digitalt specialnummer om historiens stora vetenskapsmän

  • En läcker trådlös laddare till din smartmobil

  • Fri tillgång till VÄRLDENS HISTORIAs digitala arkiv, där du kan läsa de tolv senaste numren av tidskriften

Kanske är du intresserad av...