Panagjurisjte, guldskatt, Thrakien, Bulgarien

Tio i topp: Amatörer på skattjakt

Drömmen om den stora guldskatten har i alla tider fått människor att ge sig ut på jakt efter rikedom och lycka. För de flesta förblir det bara en dröm, men ett litet fåtal har turen med sig.

Drömmen om den stora guldskatten har i alla tider fått människor att ge sig ut på jakt efter rikedom och lycka. För de flesta förblir det bara en dröm, men ett litet fåtal har turen med sig.

Album/Ritzau Scanpix

Glänsande guldringar, juvelbesatta kungakronor och säckvis med blanka guldmynt. Till skillnad från de flesta andra material förgås guld inte och är därför en viktig källa till forskarnas kunskaper om det förflutna och dess människor.

Arkeologer har under årens lopp grävt fram stora mängder av den glänsande och tåliga metallen, men det är inte bara professionella som har gjort fynd.

En lång rad av historiens mest betydelsefulla och spektakulära guldfynd har gjorts av helt vanliga människor, som mer eller mindre av en slump råkat snubbla över fynden – ibland i bokstavlig mening.

Utan deras skarpa blick och ärlighet skulle skatterna vara försvunna för alltid.

1. Norge

Hoen, skatt, Norge, guld
© Imageselect

Dikesgrävare fann vikingaskatt

Att gräva diken är ett hårt arbete. Men det hårda slitet lönade sig för den fattige torparen Halvor Torstensen, som sommaren 1834 dränerade åkrar vid gården Nedre Hoen i Øvre Eiker i sydöstra Norge. Under grävandet avtäckte Halvors träspade nämligen Norges största vikingaskatt.

I den blöta jorden låg en halsring, flera armringar, guldmynt, ringar, spännen och andra smycken – sammanlagt 2,5 kilo och i stort sett allt av renaste guld.

Bland föremålen fanns bland annat en treklöverformad brosch, som betraktas som ett av de finaste exemplen på frankiskt guldsmide. Enligt arkeologerna grävdes skatten ner någon gång mellan åren 875 och 900. Om guldet var handelsvaror, stöldgods eller ett offer till gudarna är oklart.

För upphittaren var fyndet dock en lyckträff. Visserligen var det markägaren som fick hittelönen, men han delade den med Halvor Torstensen. Beloppet motsvarade 49 årslöner för en torpare och gjorde det möjligt för Halvor Torstensen att köpa en egen gård.

2. Danmark

Guldhorn, Danmark, Gallehus
© Christian Ringbæk/Ritzau Scanpix

Ung kvinna snubblade på horn av tre kilo guld

Den 20 juli 1639 snubblade en ung flicka vid namn Kirsten Svendsdatter över den danska historiens mest spektakulära guldfynd. På ett fält utanför Gallehus i södra Jylland slog hon foten mot något hårt.

När hon skrapade i marken dök ett 3,2 kilo tungt guldhorn upp. Flickan gav hornet till den lokale godsherren, som skickade det till kungen.

Guldhorn, danmark, Kirsten Svendsdatter

Knypplerskan Kirsten Svendsdatter hittade det första guldhornet på ett fält år 1639. Kungen gav henne en klänning i hittelön.

© Niels Simonsen, 1859, Statens Museum for Kunst, open.smk.dk, public domain

Nästan hundra år senare, år 1734, fann gårdskarlen Erik Lassen ett ännu tyngre horn på samma fält. Båda hornen stod utställda i Kunstkammeret på Christiansborgs slott i Köpenhamn, tills de i maj 1802 stals och smältes ner av en guldsmed i akut behov av pengar.

Lyckligtvis hade fornforskaren Ole Worm år 1734 ritat detaljerade teckningar av hornen. Med hjälp av dessa gick det att skapa rekonstruktioner.

Enligt experter smiddes hornen på 400-talet och de har sannolikt använts under religiösa ceremonier. Undersökningar av hornen förändrade bilden av Danmarks tidiga järnålder, som tidigare betraktats som fattig och primitiv.

3. Tyskland

Eberswalde, guld, skatt, Tyskland
© Andreas Praefcke

Arbetare fann bronsåldersskatt en meter under marken

När arbetare 1913 höll på att gräva för grunden till en fabriksbyggnad i staden Eberswalde nordost om Berlin, stötte de på något mystiskt. Ungefär en meter under marken hittade de en stor lerbehållare med lock. Arbetarna gläntade försiktigt på locket – och fick en chock.

I lerbehållaren låg en enastående skatt bestående av 73 skålar, armringar och andra smycken av rent guld. Skatten, som är den största som hittats i Tyskland, vägde sammanlagt 2,59 kilo och härrör enligt experter från 800-talet före Kristus. Föremålen kan ha använts i religiösa sammanhang under bronsåldern.

Männen som fann de unika föremålen fick 10 000 tyska guldmark i hittelön – motsvarande omkring sex årslöner för en yrkesutbildad arbetare.

Eberswaldeguldet var utställt på ett museum i Berlin, men försvann spårlöst efter andra världskriget. År 2004 fann en journalist skatten i ett hemligt rum i Pusjkinmuseet i Moskva, och där finns den fortfarande.

4. Sverige

Timboholm, guld, skatt, Sverige
© Historiska museet

Sveriges största guldskatt gjorde upphittarna rika

I november 1904 höll arbetarna Carl Wernlund, Per Rythén och C.H. Lantz på att gräva bort en kulle utanför Timboholm i Västergötland. Men arbetet avstannade tvärt, när Wernlund fick syn på ett blankt föremål. Det visade sig vara en kedja av guldringar.

När arkeologer kort därefter undersökte platsen dök 26 guldringar och två guldtackor upp. Omfattningen gör Timboholmsfyndet till Sveriges största bevarade guldskatt.

Enligt experter tyder guldets renhet på att det är romerska guldmynt – solidus – som smälts ner någon gång på 400-talet. Fyndets 7,4 kilo guld har krävt minst 1 500 solidus, tillräckligt för att avlöna 300 romerska soldater i ett år.

Mynten nådde troligen Sverige som gåvor mellan stormän eller som byte från plundringar. Männen som hittade skatten fick dela på 20 000 kronor – motsvarande ungefär en miljon i dagens penningvärde.

5. Bulgarien

Panagjurisjte, guld, skatt, Bulgarien
© Maurice Savage/Imageselect

Bröder fann thrakerkungens skatt

Bröderna Pavel, Petko och Michail Deikov var i december 1949 i färd med att gräva upp lera till tegelverket i den bulgariska staden Panagjurisjte, när de gjorde ett av Europas mest imponerande guldfynd.

Nere i marken låg sju rikt dekorerade dryckesbägare, en skål och en amfora – alla i rent guld och med en sammanlagd vikt av 6,1 kilo. Bröderna trodde först att föremålen var gjorda av mässing, men chefen för det lokala museet tog dem snabbt ur den villfarelsen.

Enligt experter kan föremålen ha tillhört kung Seuthes III av Thrakien, som under antiken omfattade delar av dagens Bulgarien. Seuthes levde på 300-talet före Kristus och var en av rikets sista kungar, innan det kuvades av Makedonien.

Hur skatten hamnade i Panagjurisjte är oklart, men upptäckten gjorde de tre bröderna berömda.

6. England

Sutton Hoo, England, skatt, anglosaxisk
© Shutterstock

Guldfynd skrev om Englands historia

Mörkt, dystert och fattigt. Så karakteriserade brittiska historiker länge England under tidig medeltid. Den bilden förändrades, när amatörarkeologen Basil Brown 1939 satte sin spade i marken vid Sutton Hoo i Suffolk i sydöstra England.

Browns grävande avslöjade en grav fylld med ofattbara rikedomar. Bland skatterna, som härrör från 600-talet, var en hjälm med förgyllningar, ornamenteringar av guld och ädelsten samt ett bältesspänne tillverkat av mer än 400 gram guld.

Spännet är dekorerat med tretton sammanflätade ormar, ett populärt motiv inom dåtidens germanska konst.

Forskarna tror att graven tillhörde Raedwald, kung över det anglosaxiska kungadömet East Anglia. Fyndet vände upp och ner på föreställningen om Englands tidiga medeltid som en mörk period utan konst och kultur.

7. Polen

Krona, Polen, skatt, Środa Śląska
© Forum Polska Agencja Fotografów

Ovärderlig kungaskatt nedgrävd i polsk stad

Karl IV av Luxemburg härskade som 31-åring över Tyskland och Böhmen, men dessa titlar var inte nog. Den ambitiöse Karl ville vara kejsare av tysk-romerska riket, vilket skulle innebära att han hade herravälde över det mesta av Europa.

För att nå sitt mål behövde Karl pengar – mycket pengar. Kungen lånade därför stora summor från judiska pantlånare och tycks även ha pantsatt sin hustrus krona. Planen gick i lås, och i april 1355 lät Karl sig krönas till romersk kejsare.

Men de pantsatta värdeföremålen var spårlöst försvunna. De dök upp igen först 1988, när rivningsarbetare stötte på en nedgrävd silver- och guldskatt i den polska staden Środa Śląska.

På 1300-talet lydde staden under Böhmen, och historiker tror att skatten grävdes ner av judiska pantlånare under de judeförföljelser som utlöstes av pestepidemin 1347.

Bland de återfunna föremålen finns en krona, som tillhörde Karl IV:s första hustru. Środa Śląska-skatten uppskattas vara värd omkring 100 miljoner dollar.

8. Nederländerna

Solidus, romersk, Lienden, skatt, Nederländerna
© VU & Shutterstock

Mynt från romarrikets ödesår låg i fruktodling

När den nederländske amatörarkeologen Mark Volleberg en dag 2016 undersökte marken i en fruktodling pep hans metalldetektor till kraftigt. Mark Volleberg tog fram sin spade, och inom kort hade han hittat 23 romerska solidusmynt av guld.

När fyndet rapporterades uppgav två andra amatörarkeologer att de också hade hittat solidus i området. En undersökning visade att personer i samma område hade hittat sammanlagt 42 mynt, som tillsammans utgjorde det största fyndet av solidus i Nederländerna.

Undersökningar visade att de yngsta av guldmynten härrör från tiden för den västromerske kejsaren Julius Majorianus, som dog år 461 efter Kristus – endast 15 år före det västromerska rikets fall.

Enligt experter kan mynten ha använts för att betala frankiska krigare för att hjälpa de romerska generalerna i deras desperata kamp mot de andra krigiska stammar som vid den tidpunkten vällde in över rikets gränser.

9. Israel

Caesarea, Israel, dinar, guld
© Ariel Schalit/AP/Ritzau Scanpix

Dinarer gav nya rön om forntidsstad

En bit omslagspapper från en chokladpeng. Det var fritidsdykaren Zvika Fayers första tanke, när han under en dykning 2015 såg något på havsbottnen blänka till utanför forntidsstaden Caesarea i dagens Israel. När Fayer plockade upp föremålet insåg han att han misstagit sig.

Det blanka föremålet visade sig vara ett guldmynt – en dinar – från 1000-talet, präglad under den muslimska fatimiddynastin. De följande dagarna hittade israeliska arkeologer med Fayers hjälp fler än 2 000 liknande mynt.

Fyndet överraskade forskarna. Caesarea tog under romarna över Jerusalems roll som områdets ledande stad. Men forskarna hade antagit att staden förfallit efter att den år 640 erövrats av muslimerna.

Guldmynten som Zvika Fayer hittade, och som på sin tid hade räckt för att betala 2 000 soldaters lön i en månad, har sannolikt fallit över bord från ett handelsfartyg och visar att Caesarea på 1000-talet fortfarande var en livlig och viktig hamnstad.

10. USA

Guldflotta, Spanien, Florida
© Bob Gomel/Shutterstock/Ritzau Scanpix & Shutterstock

Envis amerikan hittade spanjorernas guldflotta

Den 31 juli 1715 förliste elva spanska fartyg i en storm utanför Floridas ostkust. Med sig i djupet tog de 1 500 sjömän samt enorma mängder guld, silver och andra rikedomar från Spaniens amerikanska kolonier.

En spansk räddningsexpedition bärgade kort efter förlisningen värdeföremål från de vrak som låg på grunt vatten. Större delen av skatten blev emellertid kvar på havsbottnen.

Där låg den fortfarande, när byggnadsentreprenören Kip Wagner i slutet av 1950-talet hittade ett illa åtgånget spanskt silvermynt på stranden utanför sitt hem i Wabasso i Florida. De följande veckorna hittade han ytterligare mynt.

Wagner kände till historien om förlisningen 1715 och bestämde sig för att försöka hitta fartygen. I ett hyrt sportflygplan och utrustad med ett gammalt sjökort som han grävt fram i USA:s nationalarkiv sökte Wagner längs kusten.

Kip Wagner hade turen med sig. Han lyckades bärga åtskilliga föremål av guld, bland annat 10 000 spanska mynt, det största enskilda fyndet av sitt slag. Vrakområdet är ännu inte fullt ut genomsökt, och skattletare hittar fortfarande guld i det grunda vattnet.