© Columbias Kulturministerie

Guld för 8,5 miljarder hittat i vrak

Den största guldskatt som hittats på havets botten fanns på det legendariska vraket av den spanska galeonen "San José" och kan ha varit svaret på alla skattjägares högsta dröm.

8 december 2015 av Jakob Priess

När den brittiske kommendören, Charles Wager, fick syn på den spanska galeonen "San José" i kikaren i juni 1708 på vågorna över korallrevet utanför colombianska Cartagena, anade han knappast att han skulle etablera en legend.

Men Wagers order till sin skvadron om att gå till attack blev startskottet på jakten på värdens mest mytomspunna guldskatt – en jakt som nu, 400 år senare, kan ha fått sin upplösning bland hajar, rockor och koraller.

Sensationellt fynd

Colombias president, Juan Manuel Santos, twittrade den här helgen att det eftersökta vraket av den spanska guldgaleonen hittats på drygt 200 meters djup, cirka 25 kilometer utanför den colombianska kuststaden Cartagena.

Det flytande fortet med sina fyra master och 64 kanoner, som 1708 skulle frakta hem ännu en enorm last av Spaniens stulna sydamerikanska rikedomar till Kung Filip V, är inget mindre än alla skattjägares Heliga Graal.

Galeonen San José exploderar efter en timmes beskjutning utanför Cartagena – visualiserat av konstnären Samuel Scott (1702–1772).

"Fantastiska nyheter! Vi har hittat galeonen San José", skrev presidenten på Twitter och skickade i samma stund rysningar genom både historiker och skattjägare världen över.

Teorin har dels varit att San José med sin besättning på 600 man exploderade efter kanonbeskjutning från kommendör Wagers flotta och dels att San José bar på den största skatten som någonsin försvunnit till havs.

Nu börjar striden om vraket och guldet

Omräknat till dagens penningvärde har San José en last med guld och smaragder för mer än 8,5 miljarder svenska kronor, och nu börjar striden om vem som äger den otroliga skatten. Precis som på 1700-talet är det nu flera intressenter som vill lägga beslag på det spanska guldet.

Medan San José fortfarande gjorde de karibiska farvattnen osäkra var det sjörövare och kapare, som under piraternas guldålder 1500–1830 gärna riskerade livet för en handfull guld eller smaragder. I dag är det den colombianska regeringen och speciellt det amerikanska bärgningsföretaget Sea Search Armada (SSA) som slåss om rikedomen.

Den colombianska regeringen har deklarerat att San José och skatten på botten av det kristallklara havet är colombiansk egendom, medan SSA, som redan 1981 hävdade att de hade lokaliserat Galeonen nu kräver miljarder i ersättning av colombianerna.

Karta över det Karibiska havet år 1709. Pilen markerar Cartagena.

FN har deklarerat att vraket ingår i FN:s undervattenskulturarv och tilldelat Colombia rätten till värdeföremålen på havsbotten. Amerikanerna bestrider beslutet och väntas när som helst få det prövat i domstol.

Många vrak väntar där ute

De colombianska myndigheterna talar begripligt nog tyst om placeringen av vraket av San José, men fler än 1000 galeoner och andra handelsskepp tros ha sänkts eller förlist utanför Colombias kust under kolonisationstidens och piraternas guldålder, och bara en bråkdel har ännu hittats.

Så om du har dykarutrustning och en undervattensrobot som ligger och skräpar finns det fortfarande rikliga chanser att uppfylla drömmen.

Kanske är du intresserad av...