”Ingen modern uppfinning har gjort så mycket för att skona affärsmän från det slitsamma arbetet med att skriva som Remingtons skrivmaskin. Flera tusen av dessa maskiner används dagligen runt om i landet.”
Dessa uppskattande ord stod att läsa i tidningen Salt Lake Herald den 14 september 1884. I centrum för berömmet stod Remington No. 1 – historiens första praktiskt användbara skrivmaskin.
Nytt tangentbord gjorde succé
Patentet på Remington No. 1 togs 1868 av journalisten Christopher Sholes och 1874 lanserades skrivmaskinen på marknaden.
Den första versionen hade tröga tangenter och armar som ständigt fastnade, men efter ett par uppdateringar var Remington No. 1 klar att erövra världen och ge vanliga människor möjlighet att skriva snabbt och billigt utan tryckpress.
Sholes försåg sin maskin med bland annat det nyuppfunna QWERTY-tangentbordet, som skilde de mest använda bokstäverna åt och såg till att armarna inte fastnade i varandra.
För många kvinnor gav skrivmaskinen tillgång till arbetsmarknaden och ett liv som sekreterare.
Kvinnor var skapta för att skriva
Remingtons framgång var kolossal, och omkring år 1900 var i stort sett alla kontor utrustade med en skrivmaskin – till stor glädje för i synnerhet kvinnorna.
Med skrivmaskinen uppstod nämligen nya arbetstillfällen, och unga kvinnor intog kontoren, där de fick arbeten som maskinskriverskor och sekreterare.
”Skrivmaskinen är särskilt anpassad för kvinnliga fingrar som verkar som skapta för maskinskrivning. Den kräver inget hårt arbete och inga fler förmågor utöver att kunna spela piano”, stod det i en lärobok om maskinskrivning 1888.
Kvinnor fick en egen inkomst och därmed ökad självständighet. Många samlades i rörelser som arbetade för kvinnlig rösträtt, som fick vind i seglen framför allt mot slutet av 1800-talet.
Skrivmaskinens udda kusiner
Typografen
År: 1829
Uppfinnare: William Austin Burt (USA)
Typografen var en av de första skrivmaskinerna och bestod av en trälåda med ett antal hävstänger. Den fungerade genom att användaren med en arm valde en bokstav på lådans framsida, varpå den pressades mot ett pappersark – en bokstav åt gången. Maskinen var avsedd för kontorsarbete, men blev ingen kommersiell framgång, eftersom den var så långsam.
Tryckmaskinen
År: 1856
Uppfinnare: John Cooper (USA)
Maskinen fungerade lite som en gammaldags telefon med snurrskiva: med ett handtag valde användaren en bokstav på den runda skivan, varpå den trycktes mot ett papper. På grund av sin runda konstruktion skrev maskinen inte på pappersark utan pressade bokstäverna mot en lång pappersremsa, vilket inte var särskilt praktiskt.
Skrivkulan
År: 1870
Uppfinnare: Rasmus Malling Hansen (Danmark)
Skrivkulan var utvecklad för kontorsbruk och tillverkades i 50 exemplar. Maskinen var inspirerad av handalfabetet och var överraskande snabb att skriva på. Skrivkulan vann flera internationella priser, men konkurrerades till slut ut av Remington-skrivmaskinen, som kom ut på marknaden några år senare.