Per O. Jørgensen/HISTORIE

Världen under ytan öppnade sig

Dykarhjälmen och den vattentäta dykardräkten gjorde det på 1800-talet för första gången möjligt för människor att vistas på havsbottnen under nästan obegränsad tid. Därmed uppfylldes en flera tusen år gammal dröm.

Fyra påfund för att andas

Getskinn, tunnor och gummislangar är några av de hjälpmedel som människor har använt för att kunna andas under vattnet.

Först med den tekniskt avancerade dykapparaten på 1940-talet blev dykarna oberoende av en förbindelse till ytan.

878 f.Kr.: Luftfyllda säckar av getskinn gjorde det möjligt för den assyriske kungen Assurnasirpal II:s krigare att korsa ­floden Eufrat under ytan.

1690: Tunnor av trä förser via en slang dykare i en klocka, uppfunnen av astronomen ­Edmund Halley, med luft.

1838: Den första heltäckande dykardräkten skapas, när George Edwards monterar en hjälm på en dräkt av vattentät segelduk. En slang förser tungdykaren med luft från ytan.

1943: Fransmännen Jacques-­Yves Cousteau och Émile Gagnan uppfinner en dykapparat, som med tryckflaskor och en regulator gör det möjligt att dosera luft till ett munstycke med rätt tryck på alla djup.

Dykarklockor gjorde det möjligt att bärga saker från till exempel vrak.

© Classic Image/Imageselect

Astronom blickar nedåt

Under 1600-talet experimenterade uppfinnare med dykarklockor, behållare för vistelser under vattnet.

Till exempel byggde astronomen Edmund Halley en tunnformad klocka av trä och bly.

I ett test tillbringade Halley en timme på havsbottnen.

Den nye dykkerdragt bestod af en række altafgørende komponter. Takket være disse, var det nu muligt udforske havet.

Per O. Jørgensen/HISTORIE

Dräkten av kraftigt, gummerat tyg ser till att dykarens kropp hålls torr och inte minst varm under vattnet.

Per O. Jørgensen/HISTORIE

Glaset i hjälmen är förstärkt och försett med ett skyddande galler.

Per O. Jørgensen/HISTORIE

Ett rep utgör dykarens livlina. Genom att rycka i repet kan hen kommunicera med sina medhjälpare på ytan, om hen till exempel behöver hissas upp snabbt.

Per O. Jørgensen/HISTORIE & Shutterstock

Blytyngder på ryggen och bröstet tynger ner dykaren, så att hen inte flyter upp till ytan under arbetet­. Tyngderna väger tjugo kilo vardera.

Per O. Jørgensen/HISTORIE

Kängor klädda med bly gör det möjligt för dykaren att snabbt ta sig ner i djupt. Kängorna väger sex kilo styck, vilket gör att dykaren hela tiden står stadigt och stabilt på havsbottnen medan hen arbetar.

Per O. Jørgensen/HISTORIE & CHROMORANGE/Dieter Möbus/Imageselect

Dykaren stod i vatten till hakan

Bröderna John och Charles Deane uppfann 1829 en dykarhjälm, som gjorde det möjligt att arbeta på fyrtio meters djup.

Dräkten var till skillnad från senare varianter inte tät.

Hjälmen var öppen nedtill, så att vatten kunde komma in. Precis som i en dykarklocka gjorde luften i hjälmen dock att vattnet inte steg högre än till halsen.

Om dykaren lutade sig framåt nådde vattnet näsan och munnen.

Dykaren bar en yllemössa för att hålla värmen i den kalla hjälmen.

© Per O. Jørgensen/HISTORIE

Visste du att ...

… greker och romare under antiken dök efter natursvampar, som de använde för att tvätta sig?

… dykare deltog i krig för första gången under det peloponnesiska kriget, som pågick från 431 till 404 f.Kr. mellan Aten och Sparta?

Transport av förnödenheter under fiendens linjer och sabotage, till exempel att borra hål i fiendens skrov, hörde till dykarnas uppgifter.

… Alexander den store sägs ha undersökt Medelhavets botten med hjälp av en dykarklocka av glas?

Berättelsen om den makedoniske fältherrens dykarklocka kan dock ifrågasättas, eftersom den nedtecknades flera hundra år efter hans död.

… engelsmannen John Lethbridge år 1715 konstruerade en dykardräkt bestående av en tunna försedd med ett titthål av glas och hål för armarna?

Lethbridge blev rik på att leta upp vrak. Bland fynden var det nederländska fartyget Slotter Hooge, som 1724 sjönk utanför Madeira med tre ton silver.

… dykarsjuka dödade var fjärde arbetare under bygget av Hudson River-tunneln i New York?

De många dödsfallen fick ingenjören Ernest William Moir att konstruera en luftsluss för att förhindra åkomman.

Dykarsjuka beror på att tryckförändringar frigör kväve i blodet.

… dagens atmosfäriska dräkter upprätthåller samma tryck som vid ytan och tillåter dyk ända ner till 700 meters djup?