Världens farligaste vapen: nunchaku

Bruce Lee gjorde på 1970-talet nunchakus så populära att vapnet förbjöds runt om i världen. Ironiskt nog var de två träbitarna med en kedja mellan betydligt farligare för användaren än för motståndaren.

Bruce Lee gjorde på 1970-talet nunchakus så populära att vapnet förbjöds runt om i världen. Ironiskt nog var de två träbitarna med en kedja mellan betydligt farligare för användaren än för motståndaren.

CONCORD/WB/Imageselect

Den svartklädde mannen är djupt fokuserad. När någon av hans motståndare i vita karatedräkter kommer tillräckligt nära slår han till med sitt vapen – två träpinnar med en metallkedja mellan – varpå fienden golvas. Varje gång trästaven träffar en motståndares rygg hörs en hög smäll.

Scenen är från filmen Way of the Dragon (1972), och mannen i svart är Bruce Lee, skådespelare och världsberömd kampsportstjärna.

”Vad är det för skräp?” Bruce Lee, när han första gången stiftade bekantskap med nunchaku.

Under 1970-talet följer många miljoner den amerikansk-kinesiske Lees äventyr på film och tv. Fans drömmer om att bemästra stjärnans speciella vapen – den så kallade nunchaku.

Men vapnet är livsfarligt i ovana händer och blir snart förbjudet runt om i världen. Ursprungligen var nunchaku dock knappast avsett för dödliga strider – snarare tvärtom.

VIDEO – se Bruce Lee slåss med nunchaku:

Bönder konstruerade dödliga vapen

Ordet nunchaku kommer från Okinawa – en av Japans sydligaste öar – och betyder ”två förbundna stavar”. Enligt en legend från 900-talet blev den kinesiske kejsaren Jiu Hong Jun inspirerad, när han såg bönder tröska ris med en slaga. Redskapet bestod av två långa stavar och användes för att slå på sädeskorn och ris för att skilja kornen från skalen.

Kejsaren lät tillverka en kortare version av redskapet till sina soldater, och tack vare det nya vapnet ska hans soldater ha besegrat en mongolisk armé genom att krossa frambenen på fiendens hästar.

Enligt en berättelse härstammar nunchaku från slagan – ett redskap som bönder genom historiens gång använt för att tröska.

© Sailko

Oavsett om legenden är sann eller ej, så började bönder på Okinawa drygt 500 år senare konstruera nunchaku-liknande vapen. Okinawa var på den tiden en kinesisk lydstat, och det var endast öns adel som fick bära vapen.

För att skydda sig mot rövare gjorde Okinawas bönder om sina slagor till nunchakus. De korta stavarna var lätta att gömma under kläderna, så att adelns soldater inte upptäckte det förbjudna vapnet.

Från början var stavarna hopknutna med ett rep tvinnat av hästtagel. Om en motståndare attackerade med en kniv, kunde repet vridas om angriparens handled och tvinga honom att släppa kniven. Med tiden ersattes repet av en kedja av metall.

Vapnet sai är känt från bland annat serien om Ninja Turtles, där figuren Raphael använder sig av vapnet.

© Samuraiantiqueworld

Kampsport anammade böndernas vapen

Flera lantbruksredskap har sannolikt vidareutvecklats till vapen, som i dag används i Okinawas olika kampsportstekniker och -stilar.

Ön Okinawa är känd för sina kampsportsvapen. Ett av de dödligaste är sai, ett vapen som påminner om en hötjuga med tre spetsar. Vapnet är gjort av metall, och den mittersta klingan – som är längre än de båda andra – ska hålla motståndaren på avstånd. De kortare sidoklingorna är till framför allt för att blockera motståndarens vapen och vrida det ur hans händer.

Enligt en hypotes är stickvapnet inspirerat av Okinawa-böndernas räfsor eller krattor, men ön är fattig på järn och andra metaller, så förr i tiden var de troligen gjorda av trä. En annan hypotes är att vapnet med utbredningen av buddhismen under 600–900-talet kom till Okinawa från Indien, Vietnam eller Korea, där man känner till liknande vapen.

Utöver för sai och nunchaku är kampsporten på Okinawa känd för vapnen bo och tonfa. Det första är inspirerat av en vandringsstav, medan tonfa är ett slags batong, som liknar handtaget på en bondes stenkvarn. I dag används vapnen för att lära elever att blockera angrepp och avväpna motståndare. Vapnen används för både träning och uppvisning.

Adeln tränade kampsport

Historiker har dock ifrågasatt hypotesen om att bönderna använde nunchaku, för det tar flera år av träning för att bemästra vapnet. Mer sannolikt är att Okinawas adelspersoner använde vapnet för träning och för att optimera sin balans, så att de skulle vara redo för krig.

En nunchaku kan användas genom att man till exempel håller i den ena staven, medan man svingar den andra i kedjan.

”Efter tre månader svingade han vapnet som om han inte hade gjort annat i sitt liv.” Kampsportmästaren Dan Inosanto om Bruce Lees skicklighet med nunchaku.

Den roterande rörelsen rycker i kroppen och kräver en oerhörd kroppskontroll, så att användaren inte träffar sig själv och bryter ett ben eller mister ett öga.

Begränsningarna gjorde att nunchaku inte blev vanlig som vapen. När Japan erövrade Okinawa år 1609 införlivades nunchaku emellertid i ett system av kamptekniker som kallades Okinawan kobudo, som betyder ungefär ”den gamla kampsporten från Okinawa”.

Slagvapen gjorde sig bra på film

Få utanför Asien hade hört talas om nunchaku, när kampsportmästaren Dan Inosanto 1963 introducerade sin vän och träningspartner Bruce Lee för vapnet. Skådespelaren var då framför allt känd från Hongkong-producerade kampsportfilmer. Vapnet imponerade inte på Lee.

”Vad är det för skräp?” fräste skådespelaren enligt Inosanto.

Men Bruce Lee insåg snabbt den visuella effekt som det unika vapnet kunde få på film, och började öva – under kunnig vägledning av Dan Inosanto.

Tack vare Bruce Lee blev nunchakus populära bland kampsportfilmsentusiaster under 1970- och 1980-talet.

© CONCORD/WB/Imageselect

”Efter tre månader svingade han vapnet som om han inte hade gjort annat i sitt liv”, berättade Dan Inosanto senare.

Nunchaku blev Lees signaturvapen. Biopubliken i väst fick upp ögonen för Bruce Lee, när han 1972 fick sitt internationella genombrott med Fist of Fury.

I filmen gjorde Lee mos av sina karatekunniga fiender med en nunchaku, och i uppföljaren Way of the Dragon (1972) och Enter The Dragon (1973) besegrades även motståndare med kniv, pistol och svärd med vapnet.

Popularitet utlöste förbud

Bruce Lees filmer skapade ett enormt intresse för kampsport, och amerikanska skådespelare som Chuck Norris och James Coburn gick i lära hos Lee. Men filmernas våldsamma stridsscener gav nunchakus rykte om sig att vara extremt farliga, och under 1970-talet förbjöds vapnet i bland annat USA, Australien, Japan, Sverige och Singapore.

”I vissa ungdomskretsar, däribland rånarligor och gatugäng, är det till följd av kung fu-filmernas växande popularitet vanligt att använda nunchakus för att vålla allvarliga skador”, varnade New Yorks chefsåklagare Louis J. Lefkowitz 1974.

I Kalifornien är nunchakus fortfarande förbjudna, medan delstatens invånare får lov att äga automatvapen.

© Imageselect/Shutterstock

Samma år förbjöds alla typer av nunchaku i New York. På 1980-talet greps en tonåring vid namn Marc Thiessen i New Yorks tunnelbana för att han bar på en nunchaku i skumplast.

Även barn skulle skyddas. När ”Teenage Mutant Ninja Turtles” 1987 dök upp i tv-apparaterna, försågs figuren Michelangelo i den engelska versionen med en änterhake i stället för sin ursprungliga nunchaku.

Vapnet har sedan dess fått upprättelse, och delstaterna New York och Arizona upphävde förbudet år 2018 respektive 2019. I Kalifornien får invånarna emellertid fortfarande inte bära nunchaku offentligt, eftersom vapnet betraktas som farligare än ett skjutvapen.

LÄS MER OM NUNCHAKU OCH KAMPSPORT

Donn F. Draeger & Robert W. Smith, Comprehensive Asian Fighting Arts, Kodansha USA, 1981