Vad var poängen med tyskarnas motorcykel-enheter?

Varhelst Nazitysklands styrkor rycker fram tar motorcyklarna täten. Som Wehrmachts ögon spanar de för pansarstyrkorna – men de hade även många andra roller.

Varhelst Nazitysklands styrkor rycker fram tar motorcyklarna täten. Som Wehrmachts ögon spanar de för pansarstyrkorna – men de hade även många andra roller.

BPK/Scala archives

Under andra världskriget använde Nazityskland motorcykel­enheter på alla fronter. De snabba fordonen användes främst för rekognoscering. Motorcyklarna körde sällan en och en, utan gav sig av i grupper om 4–5 med en kulspruteskytt i sidovagnen.

Strax bakom följde lätta pansar­vagnar som kunde angripa fiendens ställningar.

Även Waffen-SS använde sig av motorcykelförband.

© Wikimedia/Cassowary Colorizations

Om en­­heten stötte på hårt motstånd, kunde motorcyklar utan sidovagn sändas till­baka för att hämta förstärkning i form av stridsvagnar.

Motorcyklarna kunde även klara uppdrag på egen hand, exempelvis i april 1941 då SS-officeren Fritz Klingenberg intog Serbiens huvudstad Belgrad med hjälp av motorcykeltrupper. Han hissade en stor hakkorsflagga, avstyrde flera serbiska motattacker och höll staden tills förstärkningar kom fram nästa dag.

Den tyska militärpolisen använde motorcyklar för att bekämpa partisaner.

© Bundesarchiv 101I-007-2477-06/Wikimedia

BMW R75 med sidovagn

  • Toppfart: 92 km/h. på asfalt, 42 km/h. i ojämn terräng
  • Räckvidd: 150 km på en full tank
  • Vapen: 7,92-mm kulspruta med 500 skott
  • Antal: Cirka 18 000 tillverkades