Under andra världskriget använde Nazityskland motorcykelenheter på alla fronter. De snabba fordonen användes främst för rekognoscering. Motorcyklarna körde sällan en och en, utan gav sig av i grupper om 4–5 med en kulspruteskytt i sidovagnen.
Strax bakom följde lätta pansarvagnar som kunde angripa fiendens ställningar.