Tidsinställd bomb anno 1645
När urverket skruvades upp fungerade de två plåtlådorna som tidsinställda bomber. I maj 1645 skulle de sänka det svenska fartyget Tre lejon.

Carl Gustaf Wrangel förde befälet över den svenska flottan i Wismar.
Bortser man från snapphanarna under skånska kriget (1675–79) förknippas 1600-talet inte främst med asymmetrisk krigföring. Men den typen av operationer förekom på andra platser än i Skåne och på annat sätt.
I Skokloster slotts samlingar finns en alldeles speciell kvarleva från ett attentatsförsök som för tankarna till mer moderna sabotageoperationer eller till terrorism.
Wrangel grep osthandlaren
I maj 1645 låg delar av den svenska flottan i Wismar. På ett värdshus i staden höll det svenska skeppsfolket till. Några nyrekryterade sjömän hade fattat misstanke mot en person som de kände igen från Lübeck där han hade varit i den danske kungens tjänst.
Generalfälttygmästaren Carl Gustaf Wrangel lät därför gripa mannen som sade sig vara en osthandlare vid namn Hans Grefft. Även hans koffertar konfiskerades och visiterades. I dem fann man krut, svavel, hö och beck samt två små plåtlådor med urverk som skulle visa sig vara tillverkade i Hamburg.
Detonationsurverk
Det tog förmodligen inte lång tid för Wrangel att förstå vad det rörde sig om. Det var två stycken detonationsurverk eller vad Wrangel benämnde som Feuerschloss i sitt brev till rikskansler Axel Oxenstierna.
I det bevarade detonationsurverket finns ett hjullås med snälltryck; det krävs således inte särskilt stor kraft för att avlossa låset som utlöses genom det tidsinställda urverket. Hjullåset tänder i sin tur krutet i fängpannan som tänder krutet i de två eldrören, vars mynningar ligger an mot öppningar i plåtlådans ena sida och på baksidan.