Luftvärnsroboten som erövrade världen
Sovjetiska S-75 Dvina blev världens vanligaste luftvärnsrobot, mest känd som SA-2. Första gången den lät tala om sig var när USA:s hemliga spionplan U-2 sköts ner 1960,vilket utlöste en storpolitisk kris.

Nordvietnamesiska soldater klargör en S-75 under Vietnamkriget. Under kriget avfyrade Nordvietnams armé nära 6 000 av den sovjetiska luftvärnsroboten.
Historien bakom S-75 Dvina börjar i andra världskrigets Tyskland. Allt mer pressade av de allierade bombräderna intensifierade tyskarna utvecklingen av luftvärnet. Med en styrbar projektil, en luftvärnsrobot, skulle träffsäkerheten öka.
Inget av de tyska systemen blev klara för användning innan kriget tog slut, men segrarmakterna på båda sidor järnridån lade vantarna på ritningarna och vidareutvecklade dem till egna färdiga system.
Sovjetunionens första luftvärnsrobot blev S-25 Berkut (Natobeteckning SA-1 Guild) som togs i tjänst 1953. Den användes av det strategiska luftförsvaret för punktförsvar av Moskva i ett stationärt system.
Mobil luftvärnsrobot
Samma år började konstruktionsbyrån Lavotjkin utveckla en mobil luftvärnsrobot. Den var inte tänkt som en ersättare till SA-1 utan till Röda arméns tunga eldrörsluftvärn av kaliber 100 och 130 mm. Huvuduppgiften var att kunna skjuta ner högtflygande strategiska bombplan som Boeing B-47 Stratojet och Boeing B-52 Stratofortress.
Kraven på roboten var att den snabbt skulle nå till hög höjd samt vara säker mot störning, manövrerbarheten var mindre viktig mot de stora bombplanen.
Den nya roboten, S-75 Dvina, premiärvisades på förstamajparaden 1957, samma år som slututvecklingen genomfördes. Nato gav den namnet SA-2 Guideline, under vilken den skulle bli känd i västvärlden.
Robot och lavett transporterades på separata lastbilssläp och en kran behövdes för att få över roboten till lavetten.
En normal avfyrningsplats utgörs av flera robotlavetter och en central radar- och ledningsplats, allt i en typisk sexkantig form sedd från luften.
Sköts ned av tre robotar
Den första operativa insatsen av S-75 var den 7 oktober 1959 då ett taiwanesiskt spaningsflygplan sköts ned av Kina med tre robotar på 20 000 meters höjd i närheten av Peking.
Den första insats som erkändes officiellt var då det amerikanska hemliga spionplanet U-2 sköts ner över Sverdlovsk den 1 maj 1960. I detta fall lär en skur av robotar skjutits och vingarna knäckts av stötvågen från de exploderande robotarna.
Piloten Gary Powers hoppade i fallskärm och berättade efter att han gripits om sitt uppdrag. Det utlöste en kris i de kyliga relationerna mellan Sovjet och USA. När president Eisenhower vägrade framföra en ursäkt ställde Sovjetledaren Nikita Chrustjov bland annat in ett toppmöte.
Under Kubakrisen 1962 sköts ytterligare en amerikansk U-2 ner av S-75 medan kinesiska robotar oskadliggjorde fem taiwanesiska U-2.