Under tidig medeltid drog krigare ut i strid iförda ringbrynja och om de blev nödiga kunde de bara dra upp brynjan.
Att gå på toaletten blev emellertid besvärligare för riddare, när tyska och italienska hantverkare på 1400-talet började tillverka tunga rustningar, som täckte i stort sett hela kroppen.
Lyckligtvis täckte metallplåtarna inte området kring underlivet.
Det området skyddades i stället av rörliga lameller av metall kring höften och skinkorna och ett slags brynjeliknande kjol nedanför dem.
Dessutom var riddarna ofta klädda i vadderade benplagg för att slippa skavsår från den tunga rustningen.
Om en riddare behövde uträtta sina behov fick han be sin väpnare att avlägsna både lamellerna kring midjan och de tunga plåtarna på benen, så att han mödosamt kunde sätta sig på huk.