Hur gammal är vägbomben?
Vilka var först med att gillra fällor med sprängämnen, så kallade vägbomber?
Urspårade tåg kostade britterna stora förluster under boerkriget.
Stor risk med dolda sprängladdningar
För gerillasoldater är dolda sprängladdningar längs fientliga truppers marschrutter ett mycket effektivt vapen. Men detoneringen av bomber har alltid varit ett dilemma. Gerillan kan spränga vägen eller järnvägen i luften och lämna platsen – det orsakar förseningar men knappast några förluster för fienden. Alternativet är att sabotörer utlöser sprängladdningen när fienden passerar. I så fall måste de själva vara i närheten och riskerar att gripas eller dödas.
Boerna uppfann de självutlösande vägbomberna
Boerna i Sydafrika kom på ett tredje sätt: man placerade sprängmedel i fällor, som utlöstes av fienderna själva, bland annat under de holländska kolonisatörernas krig mot det mäktiga brittiska imperiet 1899–1902. Militärt sett var boerna underlägsna, men de tog igen det med sin gerillataktik.
Boerarmén delade upp sig i kommandon och gömde sig i den afrikanska bushen, där de angrep sårbara brittiska mål. Begreppet ”kommandosoldater” myntades som ett namn på förband som strider bakom fiendens linjer.
Järnvägar blev ett favoritmål för självutlösande vägbomber
Aktionerna riktades särskilt mot järnvägarna, som britterna använde för att frakta förnödenheter. Boerna lade sprängladdningar under skenorna. När tågen passerade och utlöste laddningen, var kommandot redan långt borta. Det krävdes tre år och hela 250000 brittiska soldater innan de flera tusen boersoldaterna till slut gav upp kampen.