På 670-talet fick araberna en obehaglig överraskning under sin belägring av Konstantinopel.
Plötsligt gick stadens bysantinska invånare till motangrepp och satte eld på arabernas skepp med ett tidigare okänt vapen: en eld som klibbade fast vid allt och inte kunde släckas med vatten.
Bysantinernas nya vapen – grekisk eld – hjälpte till att skydda Konstantinopel mot både araberna och andra fiender i århundraden, men i dag är historikerna osäkra på vad grekisk eld egentligen bestod av.
Vapnet var nämligen så effektivt att bysantinerna höll receptet superhemligt, och endast kejsaren och ett fåtal utvalda kände till det.
Med tiden har den bysantinska statshemligheten gått förlorad.
Utifrån beskrivningar i skriftliga källor tror forskarna dock att grekisk eld måste ha innehållit bland annat råolja, svavel, harts och bränd kalk, men den fullständiga listan över ingredienser, proportionerna och tillvägagångssättet är fortfarande okända.
När den brandfarliga blandningen var klar sattes den under tryck i särskilda behållare och sprutades mot fienden genom slangar.
Det sägs att grekisk eld endast kunde släckas med vinäger blandat med sand och urin.