Har nunchakun använts i krig?

Det primitiva slagvapnet fungerar bäst i närstrid och lämpar sig inte särskilt väl för slagfältet.

Det primitiva slagvapnet fungerar bäst i närstrid och lämpar sig inte särskilt väl för slagfältet.

Shutterstock

Nunchakun är ett enkelt slagvapen som består av två korta pinnar som sitter ihop med antingen en kedja eller ett rep.

Vapnets ursprung är inte dokumenterat, men mycket tyder på att det utvecklades på den japanska ön Okinawa.

Inspirationskällan var troligen slagan, ett jordbruksredskap som tidigare användes för att tröska säd.

Enligt en tradition utvecklades nunchakun efter det att kung Sho Hashi på 1400-talet förbjudit och samlat in alla vapen på Okinawa.

Upproriska bönder använde då sina jordbruksredskap när de mötte kungens styrkor i strid.

En annan hypotes är att nunchakun härrör från det kinesiska vapnet changxiaobang, som användes i shaolintempel och bestod av en lång och en kort käpp som satt ihop med en kedja.

Enligt denna hypotes skulle nunchakun ha förts till Japan av den kinesiske generalen Chan Yuan Bin, som flydde till Okinawa omkring år 1640.

Oavsett nunchakuns upphov har det historiskt sett inte spelat någon större roll på slagfältet. Vapnet är svårt att hantera och har kort räckvidd.

Därför kan det bara användas i närstrid, och det var ineffektivt mot dåtidens svärd och spjut.

På 1960-talet populariserades nunchakun i västvärlden av kampsportsstjärnan Bruce Lee, som använde vapnet i sina filmer.

Nunchakun blev så populär och vållade så mycket skada att många länder förbjöd vapnet på 1970-talet.

Nunchakun är fortfarande olaglig i många länder, bland annat de flesta EU-länder.