Den stora kapprustningen: Från stenar till kärnvapen
Varje uppfinning i mänsklighetens tre miljoner år långa upprustning har övertrumfats av ett nytt, ännu mer effektivt vapen. Stenen konkurrerades ut av pil och båge, som vidareutvecklades till ett armborst. Och riddarnas storhetstid fick ett abrupt slut när muskötkulan kunde tränga igenom deras rustningar.
Efter andra världskriget stal sovjetiska spioner ritningarna till amerikanernas atombomb.
Av naturen har människan inte fått vare sig klor eller vassa tänder.
Denna brist på vapen har vi genom årmiljoner försökt kompensera för med hjälp av redskap, som hjälpt oss under jakt och vid självförsvar. Läs vidare för en historisk överblick.
Förhistorisk tid: Från stenar till pilbågar
Kaststen: För 3 miljoner år sedan
Människans första vapen var stenar. De användes både till jakt och i strid – i närkamper eller som kastvapen. Ända från början har människans överlevnad i stort sett hängt på förmågan att kunna sikta och kasta.
Spetsiga käppar: För 400000 år sedan
De äldsta spjut som arkeologerna har hittat är bara kraftiga käppar med en spetsig ände. För omkring 25000 år sedan fick spjuten en spets av sten.
När spjuten fick järnspetsar, cirka år 1000 f.Kr., blev de en viktig del av soldaternas utrustning och så förblev det ända in på 1500-talet.
Pil och båge: För 20000 år sedan
Pil och båge förändrar människans jakt och krigföring rejält. Pilen är det första ”projektilvapnet” som är dödligt på långa avstånd.
De äldsta fynden kommer från Mellanöstern. Ända fram på 1500-talet var pil och båge viktiga vapen på slagfältet.
Med stenen ökade människan sin räckvidd i jakt och kamp.
Forntiden: Från svärd till amborst
Svärdet: 2000 f.Kr.
Tack vare en förbättrad bronsgjutningsteknik kan man börja tillverka svärd i stället för korta dolkar. Omkring år 1300 f.Kr. vinner svärd av järn mark, men de är inte mycket bättre än bronssvärden. Först när stålet upptäcks cirka 600 f.Kr. blir järnsvärdet mer hållbart.
Armborstet: Cirka 400 f.Kr.
Armborstet uppfanns förmodligen i Sydöstasien. Kring år 400 f.Kr. kom det till Kina och ungefär samtidigt uppfinner grekerna ett stort armborst för belägring, som kallas ”gastraphetes”.
Romarna vidareutvecklar det till en ballist. I början på medeltiden blir armborstet vanligt i Västeuropa.
De tidigaste svärden tillverkades av brons.
Medeltiden: Från eld till musköter
Grekisk eld: 650 e.Kr.
Det exakta receptet på det här bysantinska vapnet har gått förlorat, men grekisk eld var nästan omöjlig att släcka och kunde brinna på vatten.
Krutet: 800 e.Kr.
Kineserna uppfann krutet av en slump – och upptäckte att det kunde ge svåra brännskador. År 904 tas krutet i bruk av kineserna på slagfältet då det höjer effekten hos brandpilar. Användningsområdet utvidgas till explosiva granater och brandbomber som avfyras från katapulter.
Motviktsslungan: 1100-talet
Härförarna vid östra Medelhavet börjar använda motviktsslungan. Den är lämplig som anfallsvapen mot stora borgar och kan slunga 100 kilo tunga stenar upp till 150 meter.
Musköten: Cirka 1500
Musköten uppfanns och riddarna hade spelat ut sin roll. En kula som avfyrades från en musköt kunde nämligen genomborra en kraftig rustning på 200 meters håll.
Men de första gevären var tunga och svåra att hantera. Fortfarande ca år 1600 tar det 10–15 minuter för en erfaren soldat att ladda sitt gevär.
Slungans motvikt kunde väga ända upp till 13 ton.
1800-talet: Från gevär till kulsprutor
Geväret: 1850
Vapensmederna upptäcker att spiralräfflor i gevärspipan får kulan att vrida sig runt sin egen axel. Rotationen femdubblar det träffsäkra avståndet.
Under det amerikanska inbördeskriget kan en infanterist skjuta 16 skott i minuten med de nya repeter- och bakladdningsgevären.
Kulsprutan: 1883
Den första kulsprutan konstrueras av amerikanen Hiram Maxim. Kulprutan utnyttjar energin från den föregående kulans rekyl för att skjuta igen.
Maxims vapen är vattenkylt och kan skjuta 500 skott i minuten utan att överhettas. Under de följande åren utvecklades kulsprutan till att bli krigens viktigaste eldhandvapen.
Räfflorna i gevärspipan får kulan att snurra så att den träffar bättre.
1900-talet: Från ubåtar till kärnvapen
Ubåten: 5 september 1914
Den tyska ubåten U-21 avfyrar en torped och är den första att sänka ett fientligt krigsfartyg.
Under resten av första världskriget sätts dock ubåtarna främst in mot de allierades handelsflotta, som fraktar förnödenheter och nya trupper från Nordamerika över Atlanten till Europa.
Stridsvagnen: 6 september 1915
Den engelska armén testar den första funktionsdugliga stridsvagnen ”Little Willie”. Året därpå är engelsmännen först med att sätta in en stridsvagn i strid men den förstörs av deras eget artilleri. Trots initiala svårigheter får stridsvagnarna en avgörande betydelse.
Roboten: 12 juni 1944
Historiens första självstyrande robot exploderar i London. Den tyska V-1:an är utrustad med en raketmotor och ett enkelt styrsystem så att den kan träffa storstaden.
Atombomben: 6 augusti 1945
Amerikanerna släpper den första atombomben. Cirka 75000 människor i japanska Hiroshima omkommer och 90000 skadas. Tre dagar senare utplånas Nagasaki och sedan kapitulerar Japan. Sovjetunionen har sin första atombomb klar år 1949.
Mot slutet av första världskriget intog stridsvagnarna skyttegravarna. Det avgjorde kriget.
Sätt nutiden i historiskt perspektiv
Du kan få hela historien om den dag atombomben träffade Hiroshima – du kan även fortsätta läsningen i VÄRLDENS HISTORIA, där vi alltid behandlar ämnen som kan nyansera och förklara dagens storpolitiska konflikter, kulturer och fenomen.
Just nu har vi ett riktigt bra erbjudande på VÄRLDENS HISTORIA, som låter dig förstå nutiden ännu bättre. Dessutom får du en bonus på köpet.