”Vi vill göra elektricitet så billig att endast de förmögna kommer att använda stearinljus.” Orden ska ha yttrats av den amerikanske uppfinnaren Thomas Edison, som i slutet av 1800-talet gjorde det till sin livsuppgift att sprida användningen av elektricitet.
Edison tog patent på en lång rad elektriska uppfinningar – bland annat en glödlampa – och var med om att etablera det första elverket och distributionsnätet för elektricitet i storstaden New York.
Edison fick rätt i sin förutsägelse om billig ström. Medan elektricitet till en början var förbehållen de förmögna, rasade priserna under 1900-talet i takt med att el-industrin växte, och fler och större kraftverk omvandlade elektricitet från en lyx till var mans egendom.
Elektricitet började bli en del av vardagen för människor under 1900-talets första årtionden.
Priserna sjönk kraftigt
Under 1900-talets första år fick privatkunder i USA betala motsvarande omkring 48 kronor i dagens penningvärde för 1 kWh elektricitet: Det är den mängd energi som får en glödlampa på 100 watt att lysa i tio timmar.
Priset rasade till omkring nio kronor år 1920, men steg en aning under mellankrigsåren, innan priserna sjönk ytterligare efter andra världskriget. På 1960-talet nådde priset på el motsvarande cirka 3,5 kronor för 1 kWh.
Under 2021 steg priset på el emellertid i Europa. Anledningen är bland annat höga priser på kol, olja och naturgas, mindre vind till vindkraftverken och låga vattennivåer i till exempel de nordiska vattenreservoarerna. Experter hoppas att ökade investeringar i förnybara energikällor ska få priset på el att sjunka igen.