Dragspelet fick sin nuvarande form på 1800-talet.
Uppfinningen tillskrivs den tyske instrumentmakaren Friedrich Buschmann, som 1822 utvecklade ett slags munspel med en blåsbälg.
Buschmann nämner sitt nya instrument i sina anteckningar, men han tog aldrig patent på det, och i stället fick den armeniske piano- och orgelmakaren Cyrill Demian 1829 patent på det första dragspelet.
Dragspelet har spelat upp till dans sedan 1800-talet.
Utvecklingen av olika dragspelstyper tog fart efter Demians patent, och instrumentet blev snabbt populärt runt om i Europa.
När europeiska immigranter vid 1800-talets mitt reste till Nord- och Sydamerika följde dragspelet med.
Till skillnad från klassiska musikinstrument som fiol och piano uppfattades dragspelet som mer folkligt och användes i stor utsträckning i lokal musik som bland annat tango och polka.
Bland klassiska musiker var motståndet mot instrumentet dock stort. I det danska “Tonekunstens leksikon” från 1865 står det:
”Dragspelet är det förskräckliga instrument, med vilket hankönsfigurer i lymmelåldern är beväpnade och gör gatorna osäkra.”