Industriella revolutionen började i England under 1700-talets andra hälft, då en rad tekniska landvinningar gjorde det möjligt att effektivisera och öka produktionen inom bland annat jordbruket och textilindustrin.
Några av tidens stora uppfinningar var spinnmaskinen och vävmaskinen, som gav britterna tätpositionen bland Europas textilproducerande länder.
Besök ett av den tidens spinnerier – där barn riskerade att dö på arbetet:
Samtidigt medförde den nyutvecklade ångmotorn nya, oanade möjligheter på transportområdet med ångdrivna fartyg och lokomotiv, som kunde frakta gods och varor snabbare än någonsin förr.
Dessutom gjorde ångmotorn det möjligt att bygga stora maskiner som gjorde mänsklig muskelkraft praktiskt taget överflödig.
Industrialisering och marknadsekonomi gick hand i hand
Samtidigt med dessa tekniska framsteg publicerade den brittiske ekonomen Adam Smith år 1776 boken Nationernas välstånd, som förändrade sättet att se på ekonomi i Storbritannien.
Smith förespråkade en samhällsekonomi där drivkrafterna utgjordes av marknadskrafter och konkurrens.
Den teorin blev en av hörnstenarna i den brittiska nationalekonomin och gav de innovativa britterna stora fördelar framför övriga Europas mer konservativa, hårt reglerade ekonomier.
I början av 1800-talet blåste industriaiseringens vindar från Brittiska öarna över den europeiska kontinenten, där först Belgien och sedan Frankrike och de tyska staterna följde britternas exempel.
