Tio uppfinningar som förändrade vardagen

Framgångsrik sugning följde på misslyckad blåsning

Patenterad: 1907 i USA
I vanliga hushåll: Från 1940-talet

Under 1800-talet laborerades det med olika typer av dammsugare, bland annat modeller som försökte blåsa bort dammet istället för att suga upp det.

En modell hade en påse placerad under en gungstol och instruktionsbilden visar hur familjefadern sitter och gungar så att blåsbälgarna under medarna arbetar medan hustrun går runt med en slang som blåser på dammet.

År 1901 lanserade engelsmannen Herbert Cecil Booth en dammsugare som kördes omkring på Londons gator och erbjöd dammsugning av hem och andra utrymmen via en slang som drogs in genom fönstret.

Modellen förfinades under de följande åren, men apparaterna var fortfarande uppemot tjugo kilo tunga och ­mycket stora. Den verkliga dammsugarrevolutionen startade 1907.

Då uppfann svensken August Peter Eberhard Seger en första dammsugare i mindre format, gjord för hemmet. Samma år patenterade amerikanen Murray Spencer en annan mindre modell, som sedan köptes av landsmannen William Hoover.

År 1910 tog Seger ett eget patent och hans dammsugare tillverkades av svenska Electrolux. Electrolux och amerikanska Hoover blev de första stora tillverkarna av dammsugare för hemmabruk.

Handvevade tvättmaskiner på 1700-talet

Patenterad: 1910 i USA
I vanliga hushåll: Från 1950-talet

Få i dagens välfärdssamhällen har upplevt hur det var att ligga och skrubba tvätten i ett vattendrag och slå vattnet ur kläder med klappbräda. Eller varit tvungen att koka tvätten i stora kittlar.

De första tvättmaskinerna tillverkades i trä redan på 1700-talet. Man värmde vattnet, hällde det i maskinen och fick sedan veva runt tvätten för hand.

I slutet av 1800-talet utvecklades fler och bättre handvevade modeller, men det dröjde till 1910 innan den första elektriska tvättmaskinen lanserades under namnet ”Thor” – uppkallad efter den nordiska åsk­guden.

I Norden användes dock ännu på 1940-talet främst den handdrivna tvättmaskinen. Efter andra världs­kriget hade åtta procent av alla svenska hushåll tillgång till en tvättstuga med elektrisk maskin – år 1965 var siffran nittio procent.

Ström till spisen

Patenterad: 1892 i Kanada
I vanliga hushåll: Efter andra världskriget

Det var den kanadensiske uppfinnaren Thomas Ahearn som registrerade det första patentet på en ”elektrisk ugn”. När han 1892 presenterade sin uppfinning genom att låta servera en måltid på ett av Ottawas hotell skrev tidningen Ottawa Journal: ”allt hade tillagats med elektricitet, det är första gången det hänt”.

År 1897 tog William Hadaway patent på en ”automatiskt kontrollerad” elektrisk spis. Vidareutvecklingen till automatisk ugnskontroll via knappar lanserades 1915 (oklart av vem) och installerades på de flesta nya ­spisar under 1920-talet. Innan dess fick man reglera värmen i spisen genom att öppna och stänga luckan.

Till en början fick elspisen ingen större spridning, eftersom elnätet inte var ordentligt utbyggt och spisarna var dyra. Under mellantiden lanserades diverse mindre varianter för elektrisk upphettning av mat, som fristående elplattor.

I Sverige uppfann Gustaf Dalén år 1929 AGA-spisen, som fortfarande säljs som lyxigare köksinredning till hem runt om i världen. AGA-spisens fördel under de tidiga åren var att den kunde drivas av antingen kol, ved, gas eller elektricitet.

Först på 1930-talet började elspisen på allvar ersätta gas- och vedspisar i hemmen. På 1990-talet vidareutvecklades spisarna med kombinationsugnar, grill och inbyggd mikrovågsugn.

Timer gav perfekt rostat bröd

Patenterad: 1909 i USA
I hushåll: Sedan andra världskriget

Redan 1893 presenterade det brittiska företaget Crompton & Co brödrosten Eclipse. Den liknade inte alls våra dagars brödrostar och slog aldrig igenom på allvar, dels eftersom elnätet inte var utbyggt, dels för att modellen ska ha lidit av en del barnsjukdomar som överhettning och inte helt värmetålig metall.

Det amerikanska företaget General Electric och deras uppfinnare Frank Shaitor lanserade år 1909 den modell där bröden fästs mot värmeelementet med utfällbara luckor och sedan vänds manuellt sedan de rostats på ena sidan.

Tio år senare, 1919, presenterade amerikanen Charles Strite, som tröttnat på svartbrända brödbitar, den första tidsinställda brödrosten med hisskorg.

Klumpiga diskare ledde till god idé

Patenterad: 1886 i USA
I vanliga hushåll: Från 1960-talet

Josephine Cochrane var gift med en politiker och affärsman och i rollen som hans hustru höll hon många middagar. När hon märkte att hennes dyrbara familjeporslin från 1600-talet hanterades vårdslöst av de anställda började hon fundera på om inte arbetet kunde utföras säkrare och snabbare av en diskmaskin.

Kort därefter dog hennes man. Hans efterlämnade skulder drev henne till att göra allvar av sin produktidé. Hon byggde sig ett skjul på gården och arbetade målmedvetet vidare med sin konstruktion.

På grund av bristande tekniska kunskaper fick Josephine ta hjälp av flera hantverkare, som ofta ville tala om för henne hur hon egentligen borde göra.

Josephine stod emellertid på sig och förklarade att de inte behövde bekymra sig så mycket om hur hon kommit fram till den konstruktion hon föreslog, huvudsaken var att hon visste att den skulle fungera.

Till slut fick hon dem också att bygga efter hennes modell och 1886 kunde hon kvittera ut sitt patent på den första diskmaskinen som rengjorde porslin med vattentryck istället för borstar.

Maskinen bestod av fack för glas, tallrikar och bestick som byggts in i ett hjul som drevs runt av en motor och spolades rena med hett vatten.

Vid en stor teknikmässa i Chicago 1893 visades Cochranes maskin upp och vann första pris. Försäljningen ökade successivt, i första hand till hotell och restauranger, men efter hand började också familjer lägga in beställningar.

De första diskmaskinerna krävde dock så mycket vatten att de rör som fanns i privatbostäder sällan räckte till.

Kyl och frys banade väg för storhandling

Patenterad: 1922 i Sverige
I vanliga hushåll: Från 1950-talets början

Redan 1748 konstruerade den ­skotske upplysningsmannen och fysikern William Cullen ett fungerande kylskåp som han förevisade vid ­Glasgows universitet. Nedkylningen skedde genom att etanol värmdes upp snabbt till förångning.

Den processen krävde i sin tur så mycket energi av det intilliggande rummet att det kyldes ner. Först 1834 presenterades det första användbara kylskåpet, som ändå var stort och otympligt samt använde stora kompressorer, motorer och giftiga kylmedel. Snart rapporterades om olyckor och till och med dödsfall bland användarna.

Svenskarna Baltzar von Platen och Carl Munters lyckades 1918 – i sitt examensarbete på Kungliga Tekniska högskolan – göra kylskåpet användarvänligt och kommersiellt gångbart genom att ersätta alla de rörliga delar som gjort de tidigare varianterna så svårhanterliga.

De utvecklade en apparat med enkla regulatorer som värmdes i ena änden och framkallade kyla i den andra. Deras kylskåpsmodell lanserades av företaget Electrolux, som tack vare dess framgångar senare blev världsledande på alla slags vitvaror.

Patenterad: 1947 i USA
I vanliga hushåll: I början av 1960-talet

Den första frysen utvecklades i USA av företaget General Electric och byggde på den gamla kompressortekniken på tidiga ­kylskåp, som nu hade förfinats. År 1947 lanserade företaget det första kombinerade kyl- och frysskåpet.

Innan frysboxen slog igenom hos enskilda hushåll fanns det i en del fastigheter gemensamma frysrum där man kunde hyra egna frysskåp. Efter andra världskriget spreds kylskåpen till nästan varje hem i västvärlden.

Det i sin tur ledde till att våra köpvanor ändrades, då det blev möjligt att köpa kylda och djupfrysta varor i matbutikerna.

Krigsuppfinning blev 1990-talets nyhet i köket

Patenterad: 1967 i Japan
I vanliga hushåll: Från 1990-talet

I september 1940, då London bombades som värst, intensifierades forskningen kring mikrovågsradarn för att kunna spåra lågt flygande plan.

Den amerikanske fysikern Percy Spencer tog fram en lösning och i början av 1941 producerades mer än 10000 så kallade magnetroner – elektronrör – i veckan till försvarsindustrin.

Efter kriget tog Spencer patent på en mikrovågsugn, som han enligt en seglivad historia sägs ha fått idén till när han märkte att värmen från elektronrören hade fått en chokladbit i hans ficka att smälta.

Den första versionen var stor som ett kylskåp och kostade lika mycket som en bil. Först 1967 utvecklade den japanske ingenjören Keishi Ogura en mikrovågsugn för hemmabruk.

Sedan dröjde det ytterligare 25 år innan apparaten blivit så billig att den slog igenom på allvar, framför allt för uppvärmning av mat – och för att poppa popcorn.

Praktisk för tedrickare

Patenterad: 1955 i USA
I vanliga hushåll: Från 1980-talet

Det sägs ha varit engelsmännens törst efter te som drev fram utvecklingen av den elektriska vattenkokaren. Även om det är omdiskuterat tyder mycket på att den första lanserades år 1891.

Uppvärmningen av vattnet skedde i själva vattenutrymmet och det hände att elektriciteten kom i direkt kontakt med vattnet, som kunde bli strömförande. År 1922 lanserades därför en vattenkokare med ett inbyggt uppvärmningselement.

Med den modellen tog det fortfarande nästan tolv minuter att koka upp vattnet och risken för torrkokning var stor. 1955 kom den avgörande förnyelsen när Bill Russell och Peter Hobbs konstruerade en kanna som stängde av sig själv när vattnet nått kokpunkten.

Melittas filter gav gott kaffe

Patenterad: 1965 i Tyskland
I vanliga hushåll: Från 1970-talet

Fransmannen François Antoine Descroisilles, apotekare i Rouen, uppfann 1802 en kaffebryggare som bestod av två behållare, ställda på ­varandra, åtskilda av ett filter.

Vem som uppfann den första elektriska kaffebryggaren är omtvistat, men år 2015 hävdade företaget Melitta i en kampanj att de presenterat den första elbryggaren år 1965.

Företagets namn kommer i alla fall från Melitta Bentz som år 1908 uppfann det moderna kaffefiltret genom att borra små hål i en behållare, klippa till ett runt läskpapper, hälla kaffet i behållaren och låta vattnet droppa genom filtret ner i kaffepannan.