Library of Congress

Stormlyktan gjorde natt till dag

Fladdrande talgljus och osande oljelampor, som slocknade vid minsta vindpust – i årtusenden levde människor i halvmörker. Först 1880 kastade en ny uppfinning ljus över världen.

På 1840-talet kom oljeindustrins pionjärer på hur man kunde utvinna fotogen ur råolja.

Plötsligt hade mänskligheten tillgång till en brännbar och billig vätska, som gav en lysande klar, gul låga. Jämfört med ljuset från en gammaldags oljelampa var fotogen ett stort framsteg.

Ännu bättre blev det, när fotogenlampan uppfanns några år senare.

Den bestod av en behållare och en brinnande veke skyddad av ett högt glasrör. Lampan gav ett bra ljus inomhus, men den var opraktisk att bära omkring, för det långa glasröret trillade lätt av.

Dessutom var lågan svag och släcktes lätt av drag eller vindpustar. Först 1862, när uppfinnaren John Irwin tog patent på en fotogenlampa av formpressad plåt – och tillverkaren Robert E. Dietz 1880 började massproducera den – spreds ljuset över världen.

Luft förs via lyktans stomme till veken, medan förbränningsluften lämnar lyktan genom öppningen i toppen.

På det sättet utnyttjar lyktan bränslet effektivt, och lågan brinner stabilt.

Eftersom lågan omges av glas lyser lyktan även i stark vind.

Se hur stormlyktan fungerar

Toppen leder luft in och ut

Stormlyktans översta del har två funktioner – som skorsten och som luftintag.

Förbränningsluft släpps ut, och frisk luft dras in för att ge näring åt lågan.

Central Historic Books/Imageselect

Luft strömmar genom ramen

Den friska luften förs ner genom ramen, som är ihålig.

Luftkanalerna gör att vindbyar inte får någon större effekt, för vinden kommer från båda hållen, när den når lågan.

Central Historic Books/Imageselect

Skruv reglerar ljusstyrkan

En skruvmekanism gör det möjligt att reglera ljusstyrkan.

Veken är platt. Formen ökar luftcirkulationen kring lågan och förbättrar brinnförmågan.

Central Historic Books/Imageselect

Glaset skyddar lågan

Glaset hålls på plats av en fjädermekanism i toppen.

Glaset ger en ren förbränning, och gör att lågan inte kan blåsas ut.

När lampan ska släckas lyfter man glaset med en liten arm, så att lågan kan blåsas ut.

Central Historic Books/Imageselect

Fotogen gör att lågan kan brinna i timmar

Lyktan är gjord av plåt.

Bränslebehållarens storlek varierar mellan olika modeller.

En full standardtank innehåller 2,4 deciliter fotogen – tillräckligt för att hålla lågan vid i liv i minst 11 timmar.

En tank med 0,92 liter fotogen ger en brinntid av omkring 27 timmar.

Central Historic Books/Imageselect

Lyktan producerades av den amerikanske tillverkaren Robert Edwin Dietz. Massproduktion av den stabila lyktan gjorde att stora delar av befolkningen fick möjlighet att röra sig utomhus i mörker i alla slags väder.

Lyktan blev omedelbart populär, och bland andra de amerikanska järnvägsbolagen var storkunder hos Dietz.

Även lantbrukare uppskattade lampan, bland annat till att jaga fladdermöss, som kunde sprida rabies. På danska kallas lyktan därför ”fladdermuslykta”.

Dietz-lyktan tillverkas än i dag och är vanlig i länder där befolkningen inte alltid har tillgång till elektricitet.