Stefano Bianchetti/Bridgeman Images
Jean-Marc Côté helikopter

Se illustrationerna: Framtiden fick vingar på 1800-talet

Brandmän med vingar, blåvalsbussar och radioaktiva eldstäder – år 1899 tecknade en fransman sina visioner av världen år 2000. Se hur många gånger han gissade rätt när han såg in i vår tid.

Sedan tidernas begynnelse har människor försökt blicka in i framtiden. De forntida babylonierna tog himlavalvet till hjälp. De föreställde sig att stjärnornas och planeternas placeringar gav dem en skymt av framtiden. Romarna spådde i stället i djurs inälvor.

Astrologi är högaktuellt i vår tid, medan inälvor har ersatts av drömtydning, tarotkort och kaffesump.

Lusten att ta reda på hur framtiden kommer att bli förstärktes på 1800-talet, då uppfinningen av ångmaskinen illustrerade hur snabbt världen faktiskt kan förändras. De ångdrivna loken gjorde det möjligt för alla att resa tvärs över kontinenter på rekordtid och ångfartyg korsade oceanerna utan vindens hjälp.

Författare som Jules Verne och H.G. Wells skrev mängder av bästsäljare om framtidens förunderliga teknik och år 1899 gav den franske illustratören Jean-Marc Côté sitt bud på hur han trodde att vardagen skulle te sig år 2000.

Côté var inte någon spåman. Han använde sina kunskaper om de senaste uppfinningarna och placerade dem i människans vardag 100 år fram i tiden. I flera fall träffade fransmannen mitt i prick. Han förutsåg bland annat att den första helikoptern skulle lätta någon gång under 1900-talet.

Helikoptern

Jean-Marc Côté helikopter

Jean-Marc Côté föreställde sig att soldater år 2000 skulle observera fiendens rörelser från helikoptrar.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Helikoptrar stiger till väders

Illustratören Jean-Marc Côté kombinerade på ett fyndigt vis sina kunskaper om luftballonger med den skiss till en helikopter som Leonardo da Vinci gjorde år 1489. Ur dessa två beståndsdelar uppstod en flygande maskin där piloten står i en korg till en luftballong.

Trettionio år efter det att Côté offentliggjort sin illustration presenterades en fungerande helikopter på en utställning i Berlin. Bakom styrspaken satt testpiloten Hanna Reitsch, som i slutet av andra världskriget planerade att föra Hitler i säkerhet med en helikopter.

Flygande brevbärare

Jean-Marc Côté brevbärare

Brevbäraren på illustrationen tycks sväva i luften utan någon form av framdrivning, för propellern framtill rör sig inte.

© Caters/Ritzau Scanpix

Framtidens postbefordringar är luftburna

När det gällde förutsägelserna om postväsendet fick Côté det om bakfoten. I vår värld har elektronisk post (mejl) i stort sett ersatt det fysiska brevet.

Illustratörens tanke är emellertid inte helt tokig. Sedan år 2013 har det amerikanska e-handelsföretaget Amazon experimenterat med att leverera paket med hjälp av drönare, dock utan att försändelsen överlämnas av en vänlig brevbärare.

Bepansrat luftskepp

Jean-Marc Côté bepansrat luftskepp

Under första världskriget använde tyskarna luftskepp för att bomba London, men de utgjorde enkla mål. År 1917 hade britterna skjutit ner 77 av tyskarnas 115 luftskepp.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Zeppelinare dominerar luftrummet

På 1890-talet experimenterade den tyske officeren Ferdinand von Zeppelin med att konstruera ett styrbart luftskepp med styv ram. Arbetet bar frukt år 1900, vilket inspirerade Côté till att komma med sitt bud inför framtiden.

Han förutsåg att luftskepp skulle dominera luftrummet i både fred och krigstid. Han förbisåg dock flera grundläggande brister i tyskens uppfinning. Luftskepp är långsamma, mycket stora och enkla att skjuta ner – och pansar gör inte saken bättre.

Ljudböcker

Jean-Marc Côté ljudböcker klassrum

Tanken att barn och unga i framtiden skulle kunna tillgodogöra sig kunskaper genom ljudböcker har visat sig stämma.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Ljudböcker intar klassrummet

På senare år har ljudböcker fått ett genombrott, och efterfrågan på lyssningsbar inlärning och underhållning i form av ljudböcker och poddar tycks bara öka.

Det var en utveckling som Côté förutsåg, men han var kanske väl optimistisk när han trodde att det skrivna ordet kunde omvandlas till ljud med hjälp av en ”bokkvarn”. Denna process förutsätter i dag antingen en inläsare som mödosamt spelar in texten eller en dator, som automatiserar processen.

Valbuss

Jean-Marc Côté ubåt

Ubåtar har visserligen varit vanliga sedan början av 1900-talet, men ingen modell har drivits av en val.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Undervattensresor blir vardag

När det kom till ubåtar valde Côté en annan teknik än Jules Vernes gjorde i sin bok En världsomsegling under havet.

Jules Vernes Nautilus ligger betydligt närmare dagens verklighet än den dresserade blåval som Côté föreställde sig som motor. På det hela taget är undervattensresor förbehållna ett liten minoritet: forskare, medlemmar av marinen och några enstaka rika äventyrare.

Mekanisk skräddare

Jean-Marc Côté skräddare

En maskin som snabbt och billigt syr kläder efter kundens mått är fortfarande bara en dröm.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Skräddarsydda kläder på ett kick

På Côtés tid hade industrialiseringen skapat en värld där maskiner underlättade massproduktion. Illustratören tänkte sig att maskiner i framtiden även skulle klara av att skräddarsy kläder.

I stället för den mekaniska skräddaren bjöd emellertid framtiden på standardiserade storlekar. Med lite god vilja kan principerna dock överföras till 3D-skrivaren.

Husbil

Jean-Marc Côté mobilt hus

Trots att fordonet är stort som ett hus har illustratören inte gett föraren en kabin.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Hemmet får hjul

I ett av sina profetiska ögonblick fick Côté idén att framtidens hus skulle kunna vara mobila. I det fallet träffade han nästan mitt i prick. I dag är det ganska vanligt att semestra i en husbil med sängar, toalett, kök och ett litet bord att samlas kring.

Med sin markis och sitt party på takterrassen ser dock Côtés ångdrivna fordon mer ut som ett rullande badhotell än en husbil. Att köra den klumpiga husbilen genom vår tids trafik vore nog en mardröm.

Kemistkockar

Jean-Marc Côté framtidens kockar

Gastronomer på flera av världens finaste restauranter går i dag vetenskapligt till väga när de skapar nya rätter.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Kemisterna trollar i köket

Tanken är uppenbar: I takt med att vetenskapen blottlägger världens beståndsdelar kan livsmedel framställas i laboratorier. Det var också någonting som Côté såg framför sig.

Illustratören kunde inte föreställa sig produkter som konstgjort kött, men hans förutsägelse är inte långt från verkligheten.

Middagssällskap

Jean-Marc Côté middagssällskap piller

Maten skulle komma att förändras, förutsåg illustratören, men serveringen skulle fortfarande ske som på drottning Victorias tid.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Middagsgäster serveras piller

En logisk följd av Côtés föreställning om en framtid med kemiskt framställda livsmedel var mat serverad i pillerform.

Pillret är lika gammalt som romerska riket. Redan det första århundradet efter Kristi födelse beskriver författaren Plinius den äldre pilula, som kunde fyllas med hälsa och energi.

Pillren har emellertid inte ersatt hela måltider, utan intas snarare som kosttillskott.

Automatiserad orkester

Jean-Marc Côté elektrisk orkester

Trots att orkesterns musiker försvann föll det inte illustratören in att ersätta sångarna med robotar.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Elektrisk orkester underhåller publiken

Även konstens värld skulle komma att förändras, trodde Côté. Han hade upplevt det mekaniska pianot och sett musicerande små figurer, så det var väl bara att ge dem orkesterdimensioner, resonerade han.

I det här fallet misstog han sig dock. Orkestrar består fortfarande av levande musiker. Programmerade syntar kan inte ersätta en improviserande människa.

VIDEO: Se figurer musicera

Kärnenergi

Jean-Marc Côté eldstad med radium

Den här illustrationen från år 1899 kan mycket väl vara den första som visar fredlig användning av kärnenergi.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Radium ersätter ved i hemmets härd

Grundämnet radium upptäcktes år 1898 av det äkta paret Pierre och Marie Curie, året innan Côté gjorde sina illustrationer. Fransmannen fascinerades av ämnet, som tycktes avge oändlig värme och som rimligen borde kunna användas i eldstaden i stället för ved.

I dag är utnyttjandet av atomära krafter vanligt, men Côté kände inte till strålningsrisken, som gör det livsfarligt att använda radioaktiva ämnen i vardagsrummet.

Fiskkapplöpning

Jean-Marc Côté fiskkapplöpningar

Hur deltagarna i undervattenskapplöpningen styr fiskarna framgår inte av illustrationen.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Kapplöpning på havsbottnen

På 1800-talet var ett besök på kapplöpningsbanan ett populärt tidsfördriv. Côté älskade förmodligen själv kapplöpningar, eftersom han dagdrömde om framtida undervattenstävlingar.

Tanken på att rida i kapp på stora fiskar framstår som exotisk. I praktiken är det emellertid extremt orealistiskt att det någonsin skulle bli en realitet. De flesta stora fiskar är rovdjur och skulle inte finna sig i att en människa satte sadel och betsel på dem.

Flygande brandmän

Jean-Marc Côté flygande brandmän

Ett problem som illustratören inte tänkte på är att vindtrycket från brandmännens vingar skulle få elden att brinna starkare.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Bevingade män bekämpar lågorna

Likt många andra i historien fascinerades Côté av tanken på att kunna flyga. Han var övertygad om att det i framtiden skulle bli möjligt för en människa att på egen hand lätta från marken och flyga omkring med vingar på ryggen.

Den ökade mobiliteten kunde användas i många situationer, menade Côté, till exempel för att släcka bränder på hög höjd. Enmans jetmotorer har visserligen uppfunnits, men de är ännu inte praktiskt användbara. Än i dag använder brandmän långa stegar för att släcka bränder i flerfamiljshus.

Undervattenskrocket

Jean-Marc Côté undervattenskrocket

Illustratören föreställde sig att undervattenskrocket skulle gå till på samma sätt som krocket på land.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Trädgårdsspel på havsbottnen

I dag är krocket ett mindre vanligt sommarnöje än på Côtés tid, då spelet fyllde en social funktion. Unga män och kvinnor uppskattade spelet för att det gjorde att de fick möjlighet att tala enskilt och flörta med varandra utan att någon märkte det.

Illustratören trodde att spelets popularitet bara skulle växa, och att dess lockelse skulle bli ännu större i undervattensmiljö. Förändrade könsroller gjorde dock att krocketens roll på dejtningsscenen försvann – och i praktiken skulle det vara svårt att spela under vatten.

Måsfiske

Jean-Marc Côté måsfiske

Måsar vistas gärna i kustområden, eftersom deras huvudsakliga föda, förutom matrester som människor lämnat efter sig, är fisk.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Fiskare fångar måsar

Den här illustrationen är en av Côtés mer svårbegripliga. Tre dykare fiskar måsar vid ytan och som bete använder de små maskar.

Om det rent praktiskt går att fånga måsar på det här viset är en sak, men varför skulle någon vilja göra det? Måsar är ingen delikatess, men även om de vore det är det väl ändå enklare att skjuta dem på land?

Självskördande maskiner

Jean-Marc Côté självskördande maskiner

Den förutseende illustratören kunde redan på 1800-talet räkna ut att framtidens jordbruk skulle kräva betydligt färre händer.

© Stefano Bianchetti/Bridgeman Images

Skörden tas in utan människor

År 1831 presenterade affärsmannen Cyrus Hall McCormick en självbindare som kunde skörda en åker och binda upp säden i kärvar, ett arbete för vilket det tidigare krävts 12–14 personer. Illustratören Côté behövde inte tänka länge förrän han hade uppfunnit den automatiska självbindaren.

Côté såg framför sig att jordbrukare i framtiden, med hjälp av några handtag och elektricitet, skulle kunna skörda alla sina åkrar helt på egen hand. Riktigt så långt har vi inte kommit än, men självbindaren har sedan länge ersatts av den GPS-styrda skördetröskan.

Smartmobiler

Jean-Marc Côté smartmobiler

Redan på 1930-talet kunde fantasifulla personer tänka ut en apparat som påminner om vår tids smartmobiler.

© Torsten Weber

Människor lever genom mobilen

Den här bilden är gjord av en annan illustratör på 1930-talet. Han förutser en tid då alla har en egen bärbar telefon med sig. Med dessa telefoner kan de tack vare en bildskärm formad som en sminkspegel till och med ringa videosamtal.

Förutom den opraktiska storleken och de klumpiga hörlurarna träffade illustratören mitt i prick för nästan 90 år sedan. I dag är det inte ovanligt att folk sitter med näsan begravd i smartmobilen utan att se vad som händer runt omkring dem.

SE FLER AV HISTORIENS BUD PÅ FRAMTIDENS TEKNIK

  • Isaac Asimov, Futuredays: A nineteenth-century vision of the year 2000, Henry Holt & Co, 1986