Under årens lopp har kikaren haft många funktioner, och under andra världskriget användes kikare flitigt av militär personal såväl som av civila, som spanade efter flygplan.

© Shutterstock

Nyfiken holländare revolutionerade astronomin

Två små pojkar, en slumpartad observation och en nyfiken optiker blev början till en revolutionerande uppfinning, som fick oanade konsekvenser för en av historiens äldsta vetenskaper – astronomin.

8 februari 2019 av Världens Historia

Sedan tidernas gryning har alla större civilisationer grubblat på himlens astronomiska fenomen, och flera religioner har kretsat runt solen, månen, stjärnorna och planeterna. Lakotaindianerna i Nordamerika har till exempel ett antal rituella traditioner, varav framför allt soldansen har blivit känd.

Av samma skäl betraktas astronomin som en av de äldsta vetenskaperna, men astronomin som vi känner den i dag blev en realitet på allvar först när en nyfiken holländare fick en idé.

Tre holländare fick samma idé

Tre olika holländare uppfann kikaren oberoende av varandra 1608. En av dem var glasögontillverkaren Hans Lippershey, som var fört med sin patentansökan.

Det finns flera teorier om hur Lippershey kom på sin idé. Enligt den mest utbredda såg han ett par pojkar sätta två linser efter varandra, vilket fick en avlägsen väderkvarn att se ut att ligga nära.

Holländska kikare med tre gångers förstoring blev en eftertraktad vara.

Du kan få en alldeles egen kikare tillsammans med Nordens största historietidskrift

Ett experiment med två linser ledde till en ny uppfinning.

© Mary Evans/Polfoto & Shutterstock

Uppgraderad kikare med 30 gångers förstoring

I Italien kopierade Galileo Galilei uppfinningen 1609, varefter han tillverkade en kikare med trettio gångers förstoring som idag går under namnet teleskop.

Galilei använde teleskopet till att upptäcka Jupiters månar, och var en av de första som observerade solfläckar.

Teleskopets objektglas hade dock sina begränsningar, eftersom det bara gick att se en fjärdedel av månens yta genom det och linsen dessutom hade ett grönaktigt skimmer på grund av järn i glaset.

Från kikare till astronomiskt teleskop

År 1611 försökte Johannes Kepler utveckla ett teleskop med större skärpa för det föremål som betraktades, dock utan att lyckas.

Det var först 1630 som Keplers teleskop blev intressant, då Christoph Scheiner vidareutvecklade teleskopet och hittade rätt teknik för att få en skarpare och bättre bild. Detta gjorde teleskopet till ett erkänt verktyg för astronomi, eftersom det nu blev enklare att studera planeterna närmare.

Keplers intresse för astronomin berodde kanske på att han som barn bevittnade den stora komet, som år 1577 uppmärksammades av Europas ledande vetenskapsmän. 

© Zentralbibliothek Zürich/Wikipedia

Moderna kikare ger kristallklar bild

Kikaren har genomgått drastiska tekniska förbättringar med hjälp av bland andra Christian Huygens och Isaac Newton, och nu går det till och med att se galaxer flera miljarder ljusår från oss.

Men det är inte enbart astronomin som har haft glädje av kikartekniken. Människan är av naturen nyfiken, och under historiens gång har det kommit till uttryck inte minst i vår utforskning av jordens okända delar.

Talrika upptäcktsresande har gett sig ut i outforskade områden, och dessa nyfikna eldsjälar har bidragit till att skriva historia.

Är du också nyfiken på din omgivning? Då kan vi just nu erbjuda dig en unik blick på världen omkring dig. Du får:

  • Två nummer av VÄRLDENS HISTORIA, som skildrar världshistorien med fantastiska och unika fotografier.

  • Direkt tillgång till de senaste tolv numren av VÄRLDENS HISTORIA i vårt digitala arkiv.

  • JUST NU medföljer dessutom proffskikaren från MITILUX.

Du får allt detta för 59:50 kronor – då sparar du 952 kronor!

KLICKA HEM DITT ERBJUDANDE HÄR

Kanske är du intresserad av...