Nyfiken holländare revolutionerade astronomin
Två små pojkar, en slumpartad observation och en nyfiken optiker blev början till en revolutionerande uppfinning, som fick oanade konsekvenser för en av historiens äldsta vetenskaper – astronomin.

Under årens lopp har kikaren haft många funktioner, och under andra världskriget användes kikare flitigt av militär personal såväl som av civila, som spanade efter flygplan.
Sedan tidernas gryning har alla större civilisationer grubblat på himlens astronomiska fenomen, och flera religioner har kretsat runt solen, månen, stjärnorna och planeterna. Lakotaindianerna i Nordamerika har till exempel ett antal rituella traditioner, varav framför allt soldansen har blivit känd.
Av samma skäl betraktas astronomin som en av de äldsta vetenskaperna, men astronomin som vi känner den i dag blev en realitet på allvar först när en nyfiken holländare fick en idé.
Tre holländare fick samma idé
Tre olika holländare uppfann kikaren oberoende av varandra 1608. En av dem var glasögontillverkaren Hans Lippershey, som var fört med sin patentansökan.
Det finns flera teorier om hur Lippershey kom på sin idé. Enligt den mest utbredda såg han ett par pojkar sätta två linser efter varandra, vilket fick en avlägsen väderkvarn att se ut att ligga nära.
Holländska kikare med tre gångers förstoring blev en eftertraktad vara.