40 kvinnor har fått Nobelpriset. 12 av dem har tilldelats fredspriset, 12 har mottagit priset i litteratur, och 10 har erhållit Nobelpriset i medicin. 4 har fått priset i kemi. 2 har fått det i fysik. Marie Curie har fått ett av varje. Bara 1 har förärats priset i ekonomi. År 2010 fanns det ingen kvinnlig Nobelpristagare.
6 Nobelpris kan den fransk-polska familjen Curie stoltsera med. Makarna Marie och Pierre Curie fick tillsammans 3 Nobelpris i fysik och kemi. Deras dotter Irène Joliot-Curie och svärsonen Frédéric Joliot-Curie tilldelades år 1935 priset i kemi, medan deras andre svärson Henry Labouisse år 1965 tog emot fredspriset som gått till FN:s barnfond UNICEF, där Labouisse var chef.
1949 var året då det kanske mest kontroversiella Nobelpriset i medicin delades ut. Mottagaren var den portugisiske läkaren António Egas Moniz, som fick priset för sin upptäckt av det teurapeutiska värdet av lobotomi vid vissa psykoser ("det vita snittet"). Behandlingen gick ut på att läkarna skar av förbindelsen mellan pannloben och hjärnans undre del. Kritikerna var många, och i början av 1950-talet förbjöds behandlingsmetoden i de flesta europeiska länder.
1 gång har en Nobelpristagare tvingats dela sina prispengar med en person som inte själv tillägnats priset. År 1995 förärades den amerikanske ekonomen Robert E. Lucas priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Diplomet och den fina guldmedaljen fick han behålla, men de miljoner som följde med priset fick Lucas dela med sin exhustru. Under deras skilsmässa sju år tidigare hade hon fått löfte om hälften av pengarna om han någonsin skulle få ett Nobelpris.
4 personer har fått Nobelpriset två gånger. År 1903 och 1911 fick Marie Curie Nobelpriset i fysik respektive kemi. År 1954 mottog Linus Pauling priset i kemi, och åtta år senare kunde han även ta emot fredspriset för sitt arbete mot ovanjordiska kärnvapenprov. John Bardeen fick priset i fysik år 1956 och 1972. År 1958 och 1980 erhöll Frederick Sanger priset i kemi.
50 gånger har Nobelpriset i kategorierna fred, fysik, kemi, litteratur eller medicin hållits inne. De båda världskrigen var orsaken till 32 uteblivna pris. De övriga gångerna som priset inte har delats ut har man haft brist på lämpliga kandidater. Det gäller i synnerhet fredspriset, som hållits inne 20 gånger.
4 Nobelpristagare har tvingats tacka nej till priset. I protest mot att den tyske antinazisten och pacifisten Carl von Ossietzky fick priset 1935 ålade Hitler tyskarna Adolf Butenandt, Richard Kuhn och Gerhard Domagk att avböja belöningen. År 1958 tvingade de sovjetiska myndigheterna författaren Boris Pasternak att avböja priset i litteratur eftersom de, ironiskt nog, menade att priset endast hyllade den västerländska kulturen.
2 personer har avböjt att ta emot Nobelpriset. År 1964 tackade den franske filosofen och författaren Jean-Paul Sartre nej till priset i litteratur. Han ville inte riskera att äran och pengarna skulle komma att förändra honom. Nio år senare avböjde den vietnamesiske politikern och diplomaten Le Duc Tho att ta emot det fredspris han hade tillägnats tillsammans med den amerikanske utrikesministern Henry Kissinger för deras roll som fredsförhandlare i Vietnamkriget. Hans argument var att kriget inte var över.
150782 svenska kronor (7,7 miljoner i dag) var summan för varje pris år 1901, då det delades ut första gången. Då, liksom i dag, bestäms prisets storlek av stiftelsens under det föregående året intjänade pengar. Sedan 2001 har prissumman legat på 10 000 000 svenska kronor per pris.
Lawrence Bragg är den yngste Nobelpristagaren någonsin. När den brittiske fysikern år 1915 fick Nobelpriset i fysik för sina bestämningar av kristallstrukturer var han bara 25 år. Den amerikanske matematikern och ekonomen Leonid Hurwicz är den hittills äldste Nobelpristagaren. När han fick priset år 2007 hade han fyllt 90,
543 gånger har man mellan åren 1901 och 2010 delat ut ett Nobelpris. Sammanlagt har 813 personer och 20 organisationer fått priset, och 213 gånger har två eller fler personer delat priset.