Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Nikola Tesla ville ge ström åt världen

Den excentriske uppfinnaren Nikola Tesla har redan briljerat med åtskilliga banbrytande upptäckter i elektricitetens barndom, när han 1901 ger sig i kast med karriärens dittills mest spektakulära och visionära projekt – att distribuera ström genom luften utan ledningar.

Imageselect & Getty Images

Ur myllan på en åker på Long Island börjar det år 1901 växa en enorm svamp som ser ut som något från en annan värld.

Förvånade betraktar boende i trakten det egendomliga bygget, som dag efter dag skjuter allt högre. Det råder ingen tvekan om att något stort är i görningen. Hjärnan bakom bygget är nämligen vetenskapsmannen Nikola Tesla – ett excentriskt geni som har en rad revolutionerande upptäckter i bagaget.

Nu surrar rykten om att den välklädde forskaren med de mörka, djupt liggande ögonen och den prydliga mustaschen planerar att ännu en gång överträffa sig själv.

Ryktena talar sanning. I en tid då telefonen ännu inte har hunnit fylla 25 år och radion fortfarande ligger i framtiden, har den serbiskamerikanske Nikola Tesla en storslagen dröm om att förse hela världen med trådlös elektricitet och kommunikation i form av bilder, musik och tal.

Det som ska förverkliga hans vision är det svampliknande Wardenclyffetornet, som skjuter i höjden vid byn Shoreham på Long Islands kust, tio mil norr om New York.

Från det 57 meter höga kraftverks­tornet, som är uppkallat efter områdets tidigare ägare, ska elektrisk energi flyta fritt genom atmosfären och marken till mottagare i världens alla hörn.

Systemet ska inte bara garantera ström åt alla utan, med Teslas egna ord, flytta världen hundra år fram i tiden.

I en uppseendeväckande artikel i tidningen New Yorker Century Magazine har den 43-årige Nikola Tesla i juni 1900 skissat upp sitt projekt – döpt till World Wireless System.

Det ska enligt Nikola Tesla göra det möjligt att ”omedelbart och precist överföra alla sorters signaler, meddelanden och tecken genom atmosfären till alla delar av världen”.

Nikola Tesla experimenterade i åratal med en så kallad teslaspole, som kunde producera stora gnistor. Den blev en central del av hans idé att överföra ström trådlöst.

© Scanpix

För att det visionära projektet ska realiseras krävs dock enorma mängder pengar, som Nikola Tesla inte har.

Att överföra ström trådlöst var Teslas mest visionära idé.

Projektet föregrep trådlösa kommunikationstekniker som skulle bli verklighet först flera årtionden efter hans tid.

Den mest ambitiösa delen av projektet var dock idén om trådlös överföring av ström, som potentiellt skulle kunna bespara samhället investeringar i tusentals kilometer kopparledningar och högspänningskablar.

På Teslas tid var elektriciteten fortfarande i sin linda, och överföringen av ström från kraftverk till kunder via dyra kablar var problematisk för elverken.

Idén om trådlös överföring av elektricitet skulle därför kunna avhjälpa ett stort problem. Tyvärr fick Nikola Tesla se sin dröm utvecklas till en mardröm.

Nikola Tesla gav ström åt världen

Lika rik som Nikola Tesla var på geniala infall, lika fattig var han på pengar – trots att han i slutet av 1800-talet hade gjort de största och mest betydelsefulla uppfinningarna i elektronikens historia.

Allt sedan han som treåring strök sin älskade katt Macak över ryggen och upplevde statisk elektricitet, hade han varit besatt av ström och outtröttligt gett sig i kast med djärva experiment med elektriska fenomen och apparater.

Som vuxen berikade Nikola Tesla världen med växelströmsgeneratorn, som omvandlade mekanisk energi till elektrisk energi. Dessutom bevisade han att växelström är idealisk för energiförsörjning över stora avstånd.

Redan 1893 hade han bokstavligt talat lyst upp världen när han vid världsutställningen i Chicago sensationellt demonstrerade växelströmmens förträfflighet för en häpen publik:

Vid öppningen av den prestigefyllda utställningen tände USA:s president Grover Cleveland 100 000 glödlampor genom att trycka på en knapp.

Åsynen av den upplysta utställningsbyggnaden var imponerande och innebar ett genombrott för användandet av växelström för belysning.

”Det var som att uppleva en plötslig drömsyn från natthimlen”, kommenterade en åskådare i ett tidningsreportage.

Journalisterna älskade Teslas nästan magiska experiment.

© Scanpix

Nikola Tesla hade pressen i sin hand

Nikola Tesla hade en fallenhet för spektakulära demonstrationer av sina uppfinningar, till exempel genom att få en glödlampa att lysa genom att sända ström genom sin kropp.

På en annan berömd bild sitter Nikola Tesla i sitt laboratorium och läser oberörd en bok medan jätteblixtar far runt honom.

Känslan för publicitet gjorde Nikola Tesla till pressens kelgris och han var vän med flera journalister.

Nikola Tesla var så populär att gränsen mellan fakta och myt ofta blandades ihop i tidningsartiklarna, så att han ibland fick äran för att ha demonstrerat uppfinningar som han inte ens hade konstruerat än.

Berömmelsen fick Nikola Tesla att tro att även hans vildaste drömmar kunde förverkligas.

Efter det kom framgångarna slag i slag för den serbiske uppfinnaren, som var 28 år när han utvandrade till USA.

Nästa stora projekt i utvecklingen av växelströmstekniken var ett kraftverk som utnyttjade vattenkraften från Niagarafallen vid den kanadensiska gränsen.

Det var Nikola Tesla som levererade den generator som var själva nyckeln till kraftverkets enorma produktion av ström.

Nikola Tesla fick förmögen sponsor

Trots dessa imponerande bedrifter – plus en mängd patent som han hade tagit ut under årens lopp – led Nikola Tesla av kronisk pengabrist.

Han hade stora svårigheter att tjäna pengar på alla sina uppfinningar. Han skänkte till och med bort flera av sina patent och när han hade tjänat en dollar, investerade han genast minst två dollar i nya uppfinningar.

En avgörande förutsättning för att han överhuvudtaget skulle kunna realisera sin dröm om Wardenclyffetornet på Long Island var därför att hitta en investerare med massor av pengar och modet att satsa på ett riskabelt projekt.

En sådan hittade han i den stenrike finansmannen J.P. Morgan, som fascinerad hade läst om Teslas trådlösa energisystem i Century Magazine.

Morgan hade tjänat svindlande summor på att köpa upp och fusionera företag och han gick med på att skjuta till 150 000 dollar till Teslas projekt – motsvarande drygt 40 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Morgan krävde att han själv fick 51 procent av den vinst som Teslas trådlösa patent skulle ge i avkastning.

”Ni får kontrollen, Ni är huvudsaklig andelsägare. Era villkor är mina”, skrev Nikola Tesla den 10 december 1900 till Morgan i ett brev som beseglade avtalet mellan männen.

Nikola Tesla hade hoppats på ett betydligt större belopp, helst mer än 250 000 dollar, som han beräknade att en komplett anläggning minst skulle kosta.

Tanken var dessutom att Wardenclyffetornet med tiden skulle få sällskap av mer än trettio liknande torn runt om i världen. De många tornen skulle enligt Nikola Tesla garantera trådlös ström till alla världens invånare.

Tills vidare fick Nikola Tesla emellertid nöja sig med ett enda torn. I gengäld kunde han glädja sig åt att den berömde amerikanske arkitekten Stanford White entusiastiskt erbjöd sig att göra ritningarna till det skyhöga Wardenclyffetornet och den stora tegelbyggnad som skulle ligga vid tornets fot och rymma laboratorium, verkstäder och kontor.

Den teslaspole som Nikola Tesla uppförde i sitt kraftverkstorn var många gånger större än den som visas här.

© Imageselect

Spole gav trådlös ström

Å r 1891 hade Nikola Tesla konstruerat en ovanlig transformator, som i dag även kallas teslaspole.

Den fungerar enligt i stort sett samma princip som dagens transformatorer, som till exempel sänker eluttagets spänning på 230 volt till mobiltelefonladdarens fem volt.

Spänningen sänks med hjälp av en primärspole och en sekundärspole med olika antal varv av koppartråd. Varje lindning på båda spolarna har samma spänning, så för att transformera ned spänningen från 230 volt till fem måste sekundärspolen alltså ha 46 gånger färre varv.

Teslas transformator var byggd precis tvärtom: Den transformerade upp spänningen – extremt mycket.

Hans primärspole hade därför få, men grova kopparlindningar, medan sekundärspolen hade flera tusen varv med tunn koppartråd och kunde öka voltantalet tusentals gånger.

Transformatorn fungerar genom att en så kallad kondensator suger till sig ström som en torr svamp.

När kondensatorn når mätpunkten avger den strömmen till primärspolen som alstrar ett kraftigt magnetfält.

Via magnetfältet hoppar strömmen till sekundärspolen och tillbaka igen flera hundra gånger per sekund, samtidigt som sekundärspolens lindningar transformerar upp spänningen till många miljoner volt.

Strömmen hamnar i sekundärspolens terminal, som till slut friger strömmen i form av elektriska gnistor.

Den frigivna högspänningen kan få exempelvis lysrör att lysa flera meter bort – helt utan några ledningar.

Nikola Tesla imponerar under uppvisning

Redan på 1890-talet hade Nikola Tesla experimenterat med att överföra radiovågor och elektrisk energi. År 1896 hade han kommit så långt att han kunde visa upp historiens första fjärrstyrda modellbåt för allmänheten i en inomhusbassäng i Madison Square Garden i New York.

Farkosten var en och en halv meter lång och inför en trollbunden publik lyckades Nikola Tesla med hjälp av radiovågor styra båten i alla riktningar, få den att stanna och tända båtens små signallampor.

Nikola Tesla lät till och med båten dyka ned under ytan och komma upp igen i en överlägsen demonstration som belönades med stående ovationer.

Nikola Tesla menade att han precis som med radiovågorna skulle kunna överföra ström genom luften.

I Teslas forskning inom trådlös energiöverföring var den så kallade teslaspolen central.

Spolen, som Nikola Tesla uppfann 1891, är en transformator som kan öka strömmens spänning – antalet volt – och därigenom skapa högspänning på flera miljoner volt.

Den höga spänningen visar sig som gnistrande, meterlånga blixtar som joniserar luften, så att den blir elektriskt ledande och kan överföra elektrisk energi och radiovågor över längre avstånd.

Teslas torn skulle ge alla trådlös ström

Teslas dröm var att utan att använda ledningar skicka högspänning genom atmosfören och jordklotet.

Det enorma Wardenclyffetornet var det första av strax över 30 torn, som Nikola Tesla planerade att bygga runt om i världen och på så sätt ge jorden gratis ström.

Hur det skulle gå till i praktiken skrev han inte ned, eller så visste han inte.

En tänkbar möjlighet är att Nikola Tesla ville överföra strömmen genom både atmosfären och jorden för att skapa en strömkrets mellan sina torn.

Han underskattade emellertid den strömförlust som båda metoderna medför.

Claus Lunau/Historie

Kraftverk levererade ström

Strömmen till Teslas projekt producerades av ett kraftverk nära Shoreham i New York, där Teslas kraftverkstorn restes.

Claus Lunau/Historie

Tornet var en enorm teslaspole

Teslas kraftverkstorn var i stort sett en jättelik teslaspole, som transformerade upp strömmens spänning till många miljoner volt. Högspänningen samlades i tornets kupol, från vilken den i teorin skulle sändas upp i atmosfären.

Claus Lunau/Historie

Strömmen spreds via jonosfären

Cirka åtta mil upp i atmosfären blåser den elektriskt laddade solvinden i jonosfären. På Teslas tid hade jonosfärens existens inte bevisats, men flera forskare trodde att delar av atmosfären var elektriskt ledande. Teslas idé var att tornets ström skulle använda den delen som en energimotorväg.

Claus Lunau/Historie

Torn efter torn ­skulle täcka jorden

Enligt Nikola Tesla skulle strömmen i atmosfären fångas upp av liknande torn resta på strategiska platser runt om i världen. Nikola Tesla trodde att drygt 30 torn skulle täcka hela planetens energibehov.

Claus Lunau/Historie

Strömmen skickades djupt ned i marken

Under tornen fanns ett schakt – fyra meter i diameter och 37 meter djupt. I botten av schaktet planerade Nikola Tesla att borra ned 16 järnrör i förlängning till varandra 94 meter ned i marken. Genom rören skulle han sända strömmen från atmosfären vidare ned i jordskorpan.

Claus Lunau/Historie

Strömmen skulle bölja genom jorden

Nikola Tesla utnyttjade det spänningsfält som finns mellan den elektriskt laddade jonosfären och jordskorpan. Det skulle han utnyttja för att leda strömmen vidare från jonosfären via tornet och ned genom marken, som han också ansåg var en bra strömledare.

Claus Lunau/Historie

Strömmen gick i en krets

Vågorna av ström skulle fortsätta genom jordskorpan och fångas upp av det torn från vilket de ursprungligen sändes ut. Därmed var strömkretsen sluten.

Städerna fick ström

Nikola Tesla förklarade aldrig exakt hur han hade tänkt sig att strömmen skulle hämtas av exempelvis en stad. En möjlighet var att alla städer skulle ha sitt eget mottagartorn, som sände vidare strömmen via kablar. I så fall skulle Nikola Tesla behöva uppföra lika många torn som det finns städer – det vill säga miljontals.

Claus Lunau/Historie

Nikola Tesla hade gigantiska ambitioner

Wardenclyffetornet på Long Island skulle i princip fungera som en jättestor teslaspole, men trots att Nikola Tesla dittills endast hade klarat av att överföra energi över relativt korta avstånd, tänkte han nu skicka ström trådlöst över hela Atlanten och ännu längre ut i världen.

Utmaningen avskräckte inte Nikola Tesla, som hemlighöll de tekniska detaljerna i sitt World Wireless System.

Uppfinnaren var känd för att konstruera komplicerade apparater utan att använda ritningar och för att ha ett näst intill fotografiskt minne. Det innebar att många av hans planer och uträkningar inte fanns på papper – bara i hans egna invecklade hjärnvindlingar.

I intervjuer med journalister avslöjade han dock lite om hur världssystemet skulle fungera: Nikola Tesla hade tänkt ut två möjligheter för att trådlöst sända ut ström i världen.

Den ena var att skicka upp stora mängder ström genom atmosfären till de tunnare luftlagren, som han menade kunde leda strömmen bäst.

Elektriciteten skulle spridas från den 55 ton tunga, kopparklädda kupolen på hans torn och via atmosfären nå jorden runt.

Den andra idén var att skicka enorma mängder elektrisk energi djupt ned i marken.

Ett par år tidigare hade han utfört ett flertal elektriska försök i staden Colorado Springs, som ofta hemsöktes av våldsamma åskväder och kraftiga blixtnedslag.

Under ovädren hade Nikola Tesla uppmätt elektriska vibrationer i marken. Han var övertygad om att vibrationerna uppstod när blixtarna träffade marken och att deras elektriska urladdning skapade strömvågor som kunde nå genom hela jordklotet.

J.P. Morgan gick in i Teslas visionära projekt enbart för att tjäna pengar.

© Getty Images

Alla var tokiga i Nikola Teslas strömäventyr

Tiden var helt rätt när Nikola Tesla framförde sin idé om trådlös kommunikation och ström.

De många uppfinningar som följde efter elektrifieringen av USA fick investerarna att kasta pengar efter de galnaste idéerna i hopp om enorma avkastningar.

Finansmannen J.P. Morgan stödde Teslas projekt enbart därför att han såg en möjlighet att tjäna stora pengar.

Morgan drog sig snabbt ur projektet när det gick upp för honom att Teslas projekt inte skulle göra honom ännu rikare.

Nikola Tesla trodde därför att om han skickade ned ström i underjorden så skulle jorden fungera som ett slags ledning som förde ut strömmen över världen – i stort sett utan någon spänningsförlust.

”I det system jag har utformat är det nödvändigt att få ett ordentligt tag i marken, så att hela jordklotet kan vibrera”, fördjupade han och förklarade att tjocka järnrör skulle säkerställa det nödvändiga greppet om jorden – rören som transporterade strömmen skulle föras djupt ned i jordskorpan.

”Så snart tornet står färdigt kan en affärsman i New York diktera order som omedelbart dyker upp i London eller någon annanstans.
Han kommer att kunna ringa upp från sitt skrivbord och tala med vilken telefonabonnent som helst i hela världen, utan förändringar i den befintliga utrustningen. Ett billigt instrument, inte större än en vanlig klocka, kommer att ge ägaren möjlighet att överallt – både till havs och på land – lyssna på musik eller sång, en politisk ledares tal. På samma sätt kommer varje bild, tecken, teckning eller text ögonblickligen att kunna överföras från en plats till en annan”, förklarade Nikola Tesla och förekom därmed både internet och smartmobilen.

I samma andetag konstaterade han dock att den trådlösa överföringen av ström var den viktigaste delen av hans uppfinning och långt mer betydelsefull än överföringen av information.

Telegrafen gick om Nikola Tesla

Den 12 december 1901, bara ett par månader efter att uppförandet av Wardenclyffetornet inleddes, förändrade en revolutionerande nyhet världen – och Teslas projekt.

Den dagen meddelade italienaren Guglielmo Marconi att han hade lyckats skicka morsesignaler trådlöst över Atlanten, en sträcka på 3 500 kilometer från Storbritannien till Newfoundland i Kanada.

Nyheten skapade sensation världen över och Marconi utsågs till tidernas största geni.

Nikola Tesla reagerade med upphöjt lugn: ”Marconi är en bra man. Låt honom bara fortsätta. Han använder sjutton av mina patent”, konstaterade han.

Nikola Tesla hade själv hoppats bli den förste att telegrafera över Atlanten, men genom att använda Teslas patent hade Marconi kommit först över mållinjen.

Nikola Tesla tog inte Marconis genombrott som ett hot mot sitt eget projekt, men finansiären Morgan såg annorlunda på saken.

Nikola Tesla försökte lugna honom med att hans system var vida överlägset Marconis och inte bara kunde sända signaler utan även överföra tal, bilder och energi, men Morgan hade börjat tvivla på projektet.

Han var rädd att hans investering skulle gå förlorad och att framtiden tillhörde Marconis radiosändare.

När den förmögne affärsmannen dessutom fick veta att Teslas plan innebar att den trådlösa energin gavs bort gratis som en gåva till mänskligheten, greps han nästan av panik:

”Jamen, var ska mätaren sitta?” frågade han häpet Nikola Tesla, eftersom han vägrade tro sina öron.

Morgan hade förväntansfullt sett fram emot att kassaapparaten glatt skulle plinga till varje gång någon någonstans i världen hämtade trådlös ström.

Att Tesla ens kunde komma på idén att skänka bort energin övergick hans förstånd. Morgan avslutade med omedelbar verkan samarbetet med Nikola Tesla.

År 1917 sprängdes Wardenclyffetornet – med visst besvär.

© American Press Association

Pengarna sina för Nikola Tesla

Trots att Morgan slog igen plånboken och inte investerade mer i Wardenclyffetornet fortsatte byggandet och i juni 1902 flyttade Nikola Tesla in sitt laboratorium i tegelbyggnaden intill det ännu ofärdiga kraftverkstornet.

Han hade sålt i stort sett allt han ägde för att få råd att realisera sin vision, och nu hankade han sig fram på smålån från vänner och bekanta, samtidigt som horden av indrivare svärmade som gamar runt Wardenclyffe.

Med tiden blev Nikola Tesla skyldig alla i sin umgängeskrets pengar, och obetalda vatten- och elräkningar började också komma ikapp honom.

Desperat sökte uppfinnaren upp finanslejonen på Wall Street i hopp om ett tillskott av pengar, men alla sa nej.

När ett finansgeni som Morgan inte kunde se fördelen med trådlös ström måste det bero på att projektet var omöjligt, resonerade investerarna.

Till råga på allt kunde Nikola Tesla i en artikel i tidskriften The Electrical Age i februari 1903 läsa en av hans karriärs dittills största förödmjukelser, när författaren under rubriken ”Nikola Tesla – hans verk & oinfriade löften” skrev att Nikola Tesla för tio år sedan var den mest lovande elektroingenjören någonsin:

”Men i dag väcker hans namn endast medlidande” stod det längre in i artikeln, som var den första som mer än antydde att Teslas ambitiösa World Wireless System var ett stort fiasko.

Nikola Tesla ilsknar till

Trots att Morgan klargjort att pengaströmmen stängts av vägrade Nikola Tesla acceptera hans beslut.

Märkbart pressad skickade han den 3 juli 1903 en vädjan till sin före detta välgörare:

”Vill Ni hjälpa mig eller låta mitt stora verk – som nästan är komplett – gå om intet?” frågade Nikola Tesla och påpekade ännu en gång för Morgan att hans spektakulära uppfinning skulle kunna ”förflytta världen ett århundrade fram i tiden och skapa en industriell revolution”.

Elva dagar senare fick han Morgans kortfattade men tydliga svar:

”Jag har mottagit Ert brev och mitt svar är att jag inte för närvarande känner mig benägen att investera ytterligare”.

Få såg eller hörde den enorma explosionen i det glest befolkade Sibirien, men när förödelsen upptäcktes var många övertygade om att Tesla stod bakom.

© Ritzau & Shutterstock

Nikola Tesla misstänkt för enorm explosion i Sibirien

Klockan 07.17 på morgonen den 30 juni 1908 exploderade himlen över ett enormt skogsområde vid floden Steniga Tunguska i Sibirien i ett domedagslikt inferno.

Omkring 2 000 kvadratkilometer skog – ett område lika stort som Vättern – fälldes vid explosionen, vars tryckvåg färdades två varv runt jordklotet.

Knallen kunde höras på flera hundra kilometers avstånd, men vad som orsakade den dramatiska händelsen är än i dag en gåta.

En stollig, men seglivad teori går ut på att det faktiskt var Nikola Tesla som låg bakom explosionen.

I ett försök att bevisa för omvärlden att kraftverkstornet på Long Island var fullt funktionsdugligt påstods han ha bett polarfararen Robert Peary att vara uppmärksam på om någon kraftig energiurladdning från tornet kunde registreras vid Ellesmereön i Norra ishavet, där Peary uppehöll sig ombord på expeditionsfartyget Roosevelt.

När Nikola Tesla den 30 juni 1908 startade sändaren ska han enligt teorin av misstag ha råkat sikta bredvid målet, så att högenergistrålen i stället sköt in över Sibirien, där den utlöste blixtar och dunder som satte himlen över Tunguska i brand och drog fram som en lie över skogen.

Åtskilliga amerikanska tidningar höll teorin vid liv i årtionden efter explosionen, men enligt vetenskapen har den ingen förankring i verkligheten.

I dag anser forskare att boven bakom Tunguskahändelsen var en himlakropp som exploderade i atmosfären på cirka åtta kilometers höjd över tundran.

Samma kväll, den 14 juli, och flera kvällar framåt, gav Nikola Tesla sin vrede och frustration fritt utlopp:

Från kupolen på Wardenclyffetornet sprang gnistor och enorma blixtar ut i mörkret i en storslagen föreställning som lyste upp natthimlen och syntes inte bara från New York utan från hundratals kilometers avstånd.

Grannarna på Long Island jublade åt den spektakulära synen som ledsagades av dundrande åskknallar och det kryllade av nyfikna journalister från New York som ville höra vad den galna vetenskapsmannen nu höll på med.

Nikola Tesla vägrade uttala sig, men tidningen The New York Sun rapporterade den 16 juli om ”Teslas överraskande blixtar” och noterade att uppfinnaren inte ville avslöja vad hans experiment gick ut på.

”Grannarna är djupt fascinerade av den nattliga, elektriska uppvisningen från det höga tornet, där Nikola Tesla utför sina experiment med trådlös elektricitet och telefoni. Olika sorters blixtar gnistrade från tornet i går kväll. Vid ett tillfälle genomskars luften av bländande ränder av elektricitet, som såg ut att skjuta ut i mörkret i ett mystiskt ärende”.

När pressen till slut fick NikolaTesla att kommentera det nattliga skådespelet, sa han hemlighetsfullt:

”Experimenten har pågått under en tid. Om personer som bor här hade varit vakna i stället för att sova, hade de vid andra tidpunkter kunnat se märkligare saker. En vacker dag, men inte just nu, kommer jag att meddela något jag aldrig tidigare hade vågat drömma om”.

Vad Nikola Tesla hade i rockärmen – eller om han bara gäckade journalisterna – framkom aldrig. Med tiden stod det däremot klart att uppfinnaren höll på att förlora förståndet.

Han berättade bland annat att han trodde sig ha uppfattat signaler från Mars.

Påståendet hånades av andra vetenskapsmän och situationen blev inte bättre av att Nikola Tesla hade en minst sagt besynnerlig livsstil:
Sedan år 1900 hade han bott i ett rum på Hotel Waldorf Astoria i New York, och hans enda vänner var stadens duvor, som han förde djupa samtal med.

Dessutom var han besatt av talet tre: Alla hans handlingar skulle vara delbara med tre och han gick alltid runt en byggnad tre gånger innan han gick in i den.

Teslas trådlösa ström har delvis blivit verklighet i dag.

© Bridgeman Images & Minseong Kim

Nikola Teslas trådlösa vision lever vidare

Hade Nikola Tesla levt i dag hade han kunnat glädjas åt att hans vision om trådlös ström har blivit verklighet: I dag är trådlös energiöverföring inte längre en dröm.

Det är möjligt att ladda upp till exempel smartmobiler, datorer och eltandborstar utan att använda sladdar.

Överföringen av energi sker med hjälp av två spolar som fungerar som antenner.

Sändarantennen får ström från elnätet som omvandlas till ett elektromagnetiskt fält.

När mottagarantennen i till exempel en bärbar dator fångar upp detta fält bildas det mellan de båda antennerna en tunnel av energi med en räckvidd av upp till flera meter – resultatet är trådlös elektricitet.

Mer än 100 år efter att Nikola Tesla lanserade sitt World Wireless System har forskarna emellertid fortfarande inte lyckats överföra ström över stora avstånd.

Framför allt var han en enstöring och led av sjuklig rädsla för bakterier.

Kyparna i restaurangen på Waldorf Astoria, där Nikola Tesla intog de flesta av sina måltider, var väl insatta i Teslas säregenheter.

De såg därför alltid till att ge honom arton rena linneservetter, med vilka strömgeniet pedantiskt torkade av bestick, glas och tallrikar innan han vågade äta och dricka.

Drömmen låg i ruiner för Nikola Tesla

Med ett ännu ofärdigt trådlöst energisystem och en skuld som övergick hans ekonomiska förmåga, såg Nikola Tesla ingen annan utväg än att försöka skaffa pengar till sitt uppehälle genom att sälja det enda han hade kvar: sig själv.

År 1904 lät han trycka en broschyr på stiligt pergament av kalvskinn, i vilken han erbjöd sina tjänster som rådgivande ingenjör inom elektricitet.

”Varje uppgift som lämnas till och accepteras av mig, kommer att utföras grundligt”, garanterade han.

För att understryka sitt värde räknade han i broschyren upp samtliga 93 patent som han dittills hade tagit ut.

Framsidan visade hans framtidsdrömmar i form av det väldiga Wardenclyffetornet, med texten ”Strömöverföring utan ledningar”, medan baksidan pryddes av en bild av en av de drömmar som faktiskt hade gått i uppfyllelse: det stora kraftverket vid Niagarafallen.

Nikola Tesla tvingades emellertid inse att ingen längre efterfrågade hans tjänster.

Hans anseende som en av världens allra främsta vetenskapsmän hade fått en svår knäck av det havererade energiprojektet och 1905 gav en bitter och djupt skuldsatt Nikola Tesla slutgiltigt upp sitt World Wireless System.

Vetenskapsmannen lämnade obemärkt Long Island och lade det höga monumentet över sitt nederlag bakom sig för att isolera sig på ett billigt litet hotellrum.

Trådlös laddning av bussar

Utvecklingen inom forskningsområdet går snabbt, och i bland annat Sydkorea finns det el-bussar som laddas i farten av spolar vid hållplatser och i korsningar. En rad stora biltillverkare arbetar också på el-bilar som kan laddas trådlöst, medan de till exempel är parkerade i särskilda parkeringsfickor.

Bridgeman Images & Minseong Kim

Batteri

I bussens tak sitter batteriet, som på grund av den trådlösa uppladdningen är mycket mindre än normalt.

Bridgeman Images & Minseong Kim

Mottagarspole

I bussens botten sitter en mottagarspole, som får ström från sändarspolen i gatan.

Bridgeman Images & Minseong Kim

Sändarspole

Under vägbanan ligger en sändarspole som sänder ström genom asfalten upp till bussen.

  • Laddning: Bussen kan laddas både medan den kör och när den står stilla.

  • Avstånd: Sändar- och mottagarspolen får max vara 15 centimeter från varandra.

  • Fart: Bussens toppfart är 65 km/h.

Bridgeman Images & Minseong Kim

En vaktmästare var nu den enda som dagligen hade tillträde till byggnaderna i Shoreham, och han tog emot horder av journalister som till och med fick klättra upp i det höga tornet, varifrån de kunde njuta av en spektakulär utsikt över Long Island sundet.

På rundvisningarna i tegelbyggnaden möttes besökarna av något som påminde om en trollkarls övergivna verkstad.

Lådor med tusentals glödlampor, kolvar och lysrör stod utspridda huller om buller bland verktyg och generatorer.

I hörnen låg högar med ledningar och kablar, i ett skåp syntes den fjärrstyrda båt som Nikola Tesla 1897 hade imponerat på världen med och på kontoret låg böcker, anteckningsblock och papper i travar och samlade damm.

”En atmosfär av mystik vilar över platsen, kolvarna tycks sända ut en överjordisk kraft som är som hämtad från den interstellära rymden och som sprids över landskapet för att skapa förundran och vördnad i huvudena hos grannskapets jordbrukare och bybor”, skrev en reporter från dagstidningen Brooklyn Eagle.

Rykten om tyska spioner

Den mystiska atmosfär som enligt tidningen tycktes prägla Teslas anläggning avlöstes ganska snart av ett sorgligt förfall.

Sand från Long Islands stränder blåstes upp runt tegelbyggnaden och hotade att begrava den, tornets imponerande fackverkskonstruktion av trä började ruttna och den 4 juli 1917 fick historien om Teslas Wardenclyffetorn sitt slut.

Den dagen skakade en dynamitexplosion tornet och fick det att delvis kollapsa. Kort tid senare började det ryktas att det var den amerikanska regeringen som legat bakom sprängningen.

Enligt Joachim Holbøll, som är ett Tesla-fan, fungerade Teslas system endast i teorin.

© Niels-Peter Granzow Busch/Historie

Forskare: Teslas dröm var omöjlig

VÄRLDENS HISTORIA har frågat Joachim Holbøll, professor i elektroteknik vid Danmarks tekniska universitet, om Teslas World ­Wireless System kan fungera.

Skulle Teslas trådlösa system vara praktiskt genomförbart?
Principerna bakom systemet är faktiskt tillräckligt bra för att möjliggöra trådlös överföring av energi.
Energiförlusten mellan tornen är dock för stor för att den elektriska överföringen ska vara användbar. Det beror på att strömkretsen består av marken och en jonosfär som inte är perfekt ledande. Dessutom är den elektriska kopplingen mellan torn och jonosfär dålig. Så jämfört med alternativet – en strömkabel – är kabeln betydligt effektivare.

Frågan är väl också hur folk skulle ta emot strömmen?
Ja, problemet är att det egentligen inte finns någon ström på jordytan mellan de båda tornens elektriska kretsar. Så för att kunna hämta ned energin krävs det ännu ett torn mellan de båda tornen, men då kan strömkretsen bara gå mellan det första tornet och det i mitten.

Finns det andra problem?
Nu för tiden finns det ett konkret problem – nämligen elektromagnetiska störningar. Teslas torn skulle generera kraftiga, elektriska impulser som skulle höras i alla radioapparater inom flera mils radie. Mycket annan elektronik skulle också störas.

Fyra månader tidigare hade USA gått med i första världskriget och bland de boende i trakten och i tidningarna florerade historier om att spioner från Tyskland använde tornet som en bas, från vilken de övervakade fartygstrafiken och skickade information till tyska ubåtar.

I och med sprängningen sades den amerikanska regeringen ha satt stopp för det fientliga spionaget.

Bakgrunden till förödelsen var i själv verket lika banal som den var ledsam: Den nya ägaren av tomten hade sålt tornet till en skrothandlare, som emellertid fick erfara att det var betydligt robustare än väntat.

Tornet gav inte efter för sprängämnena.

Först i september 1917 lyckades rivningsfirman fälla tornet helt och hållet med en gigantisk sprängning som spred alla Teslas efterlämnade papper för vinden.

Skrotvärdet uppgick till blygsamma 1750 dollar.

Nikola Tesla bevittnade inte själv ödeläggel­sen, men när han senare såg sitt livsverk ligga i ruiner blev han skakad:

”Jag grät inte när jag återsåg min plats efter så lång tid”, skrev han i ett brev till sin tidigare assistent.

”Men jag var nära”.

Nikola Tesla avled 1943 på ett hotellrum i New York – ensam och i stort sett bortglömd av omvärlden.

Läs också:

Teknik

Du får en trådlös laddare tillsammans med VÄRLDENS HISTORIA

3 minuter
Vetenskap

Albert Einstein rökte cigarettfimpar från gatan

2 minuter
Uppfinningar

Elektricitetens mästare hatade varandra

7 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj