Den första praktiskt användbara konservöppnaren patenterades i England år 1855, nästan femtio år efter det att konservburken uppfanns.
Historiska källor berättar visserligen att nederländska sjömän konserverade fisk på burk redan på 1700-talet, men konservering av mat på burk patenterades inte förrän år 1810.
Burkarna var robusta och tunga metallbehållare, som det ofta krävdes både påhittighet och råstyrka för att få upp.
Det vanligaste sättet var att försiktigt slå hål på burken med hammare och mejsel.
Lösningen på detta omak kom år 1855, då engelsmannen Robert Yeates konstruerade den första universella konservöppnaren.
Han tillverkade bestick och använde sina kunskaper för att skapa ett redskap i form av en metallklo som kunde öppna burkar.
Att få upp konservburkar blev ännu enklare år 1920, då en öppnare med ett roterande handtag uppfanns.
Nu behövde man bara klämma fast öppnaren på burkens kant och vrida handtaget för att kapa av toppen.
Principen bakom denna utformning används än i dag till moderna konservöppnare.