5 farligt felslagna uppfinningar
En flygande bil, en barnbur och en biofilm med lukt – alltihop uppfinningar som realiserades, men slog ohyggligt fel. Här är fem uppfinningar som aldrig borde ha sett dagens ljus.
AVE Mizar hette denna flygande bil – uppfinningen fick dock fatala konsekvenser för upphovsmännen.
Fallskärmsjackan
År 1912 deklarerade den franske uppfinnaren, skräddaren och fallskärmspionjären Franz Reichelt att han hade uppfunnit fallskärmsjackan.
Efter en rad framgångsrika försök med dockor utkastade från sjätte våningen i Reichelts eget boligblok, meddelade uppfinnaren att han skulle presentera sin fallskärmsjacka för världspressen genom att kasta ut en docka från Eiffeltornets nedersta plattform.
Men när "Den Flygande Skräddaren”, som Reichelt kallades, stegade fram till Eiffeltornet den 4 februari 1912 visade det sig att han tänkte hoppa själv, och ingen förmådde stoppa den orubblige uppfinnaren.
Franz Reichelt störtade 57 meter till den frusna marken under tornet, och dog på fläcken.
AVE Mizar - Den flygande Pinton
År 1973 var uppfinnaren Henry Smolinski och hans företag Advanced Vehicle Engineers klara med den flygande bilen "Mizar", som skulle revolutionera världen.
I själva verket var det en kombination av den notoriskt usla Ford Pinto med vingar, stjärt och propeller från en Cessna Skymaster.
Det visade sig dessvärre att vingarna hade svårt att bära den inte alldeles lätta Pinton, och under en av de första testflygningarna den 11 september 1973 bröts höger vinge av vid svetsningen.
Vid ratten satt Henry Smolinski själv, och både han och hans passagerare omkom när den nu flygodugliga coupén störtade mot marken.
Monohjulet som skulle efterträda bilen
Den engelske uppfinnaren J. A. Purves var 1932 bergsäker på att han hade en braksuccé på gång med sin senaste uppfinning "Dynasphere".
Med en topphastighet på 40–48 km/h skulle monohjulet bli en konkurrent till bilen, men den hade ett par ganska uppenbara problem: Den var svårstyrd, bromsarna var inte i toppklass och så var utsikten minst sagt begränsad.
Barnburen
"Baby Cage" skulle hjälpa jäktade storstadsmödrar i vardagen genom att hänga ut småbarnen genom fönstret.
I början av 1900-talet var man på det klara med vikten av att barnen fick frisk luft och 1922 tog Emma Read från Spokane i amerikanska Washington patent på "en transportabel babybur".
Babyburen var i grund och botten en bur av trådnät som man kunde montera i ett öppet fönster och placera barnen i.
Idén var inte ny, för redan 16 år tidigare hade den senare presidentfrun, Eleanor Roosevelt, hotats med polisanmälan för att ha parkerat sitt barn, Anna, i en bur i sin New York-lägenhet.
Baby Cage blev aldrig någon framgång i USA, men på 30-talet slog den igenom i smoginsvepta London. Där monterades det in en Baby Cage i alla lägenheter i flera bostadskvarter i stadsdelen Chelsea.
Större fokus på säkerhet tog snart överhanden, och när andra hälften av 1900-talet tog sin början var barnburen borta.
Smell-o-vision
Film ska man se – och lukta – på bio. Det var tanken bakom Smell-o-vision, som lanserades av Mike Todd Jr. och Hans Laube 1960.
Med hjälp av 30 olika doftoljor och parfymer monterade på ett hjul och ett sinnrikt system av motorer och fläktar, skulle dofterna friges synkroniserade med händelser i filmen.
Tyvärr lyckades man aldrig få systemet att fungera optimalt, och dofterna dök sällan upp vid rätt tidpunkt och var för svaga eller för starka.
Den enda filmen som någonsin producerats för Smell-o-vision är därför fortfarande Mike Todd Jr.s egen, inte särskilt kritikerrosade, film "Scent of Mystery".
