Gerardus Mercator framför en Mercator-karta.

© Erik Lindholm

När började man segla efter sjökort?

Länge var kartor oanvändbara för sjöfarare. De visade snarare en religiös världsbild än hur världen faktiskt såg ut; först på 1200-talet hände något.

Kartor från antiken och medeltiden innehöll ofta stora fel. Ett av skälen var att det saknades exakta mätmetoder, ett annat att kartorna ofta visade upp en religiös världsbild snarare än faktiska förhållanden.

Under senare delen av medeltiden, på 1200-talet, började en ny typ av kartor, så kallade portolaner, tillverkas för navigation i Medelhavet. Där markerades hamnar, segelrutter och kompassriktningar mellan olika resmål. För seglatser på de stora världshaven var portolankartorna däremot inte användbara eftersom de inte tog hänsyn till jordklotets rundning.

År 1569 presenterade istället den nederländske kartritaren Gerardus Mercator en ny världskarta anpassad för navigation, där kurslinjer och vinklar presenterades korrekt. Mercators kartprojektion slog igenom på 1700-talet och används fortfarande till sjökort. Men eftersom den avbildar landområden nära polerna som oproportionerligt stora är den däremot mindre lämplig för exempelvis världskartor.

Portolankarta från 1400-talet som visar hamnar och segelrutter. De första portolanerna ritades på 1200-talet.

© Yale University